För företag som tidigare har sökt om tillfälligt anstånd med inbetalningar till Skatteverket utökas möjligheten ytterligare.
Pandemin har lett till att många företag kämpar med ekonomin. För att underlätta har Skatteverket i omgångar möjliggjort att skjuta upp inbetalningen av moms, arbetsgivaravgifter och skatt genom tillfälliga anstånd. I samband med att det tillfälliga anståndet upphör finns det möjlighet att ansöka om förlängning i ytterligare ett år.
Inbetalningar sker beroende på vilken redovisningsperiod företaget har. Huvudregeln är redovisningsperioden en kalendermånad, men beskattningsunderlagets omfattning kan medföra även längre perioder. Eftersom perioderna för när företagen ska betala varierar så är det även olika antal perioder som företagen kan få tillfälligt anstånd för. Grundprincipen vid tillfälligt anstånd är att betalningen kan skjutas upp i ett år från beslutsdatumet. Tillfälligt anstånd kan medges för nio perioder för månadsredovisning som arbetsgivardeklaration och månatlig momsredovisning, tre för de som redovisar moms per kvartal och två perioder för de som redovisar moms på årsbasis.
Tillfälliga anstånd gäller för följande perioder:
Nedan ser du Skatteverkets exempel
De tillfälliga anstånden är uppdelade i två led. Du kan i första ledet få anstånd upp till tolv månader från den dag Skatteverket beviljar ditt anstånd men som längst till och med den 12 februari 2023 (17 januari 2024 för de som redovisar moms per helår). Du kan sedan ansöka om förlängning av anståndet med ytterligare 12 månader. Detta betyder att din anståndstid kan variera beroende på när du ansöker om anståndet. Till exempel kan du få maximalt 5 månaders anstånd i första ledet om ditt anstånd beviljas 12 september 2022.
När du har utnyttjat din maximala anståndstid i första ledet kan du ansöka om en förlängning av ditt tidigare anstånd med maximalt 12 månader. Den bortre tidsgränsen blir då 12 februari 2024 (17 januari 2025 för de som redovisar moms per helår). Även här kan din anståndstid variera i tid beroende på när du ansöker
Viljan är stor för att stötta personer som drabbas av invasionen i Ukraina. Ett sätt som företagare är att anställa någon av de personer som har flytt till vårt land.
Vanligtvis är ukrainska medborgare viseringsfria inom Schengenområdet. Att vara viseringsfri innebär att man som ukrainsk medborgare får stanna i Sverige utan visum i upp till 90 dagar. Förutsättningen är att personen kan visa upp ett giltigt biometriskt pass vid gränsen till Sverige. Det är inte samma sak som rätten att arbeta. Då krävs det arbetstillstånd.
Nu har EU har aktiverat det så kallade massflyktsdirektivet. Det innebär att personer från Ukraina erbjuds ett omedelbart och tidsbegränsat uppehålls- och arbetstillstånd i EU:s medlemsstater. Den person som har beviljats tillstånd enligt massflyktsdirektivet får ett uppehållstillståndskort (UT-kort). UT-kortet ger uppehållstillstånd för tillfälligt skydd och rätt att arbeta i Sverige.
Som arbetsgivare finns en skyldighet att kontrollera att den anställde har rätt att arbeta, om inte kan det leda till straffavgift, fråntagen rätt till alla offentliga stöd, bidrag och förmåner under fem år, återbetalningsskyldighet avseende tidigare utbetalda bidrag och/eller en dom till böter eller fängelse.
Om vistelsen är kortare tid än tre år så får personen inte ett svenskt personnummer utan ska ansöka om ett svenskt samordningsnummer. Samordningsnumret använts i olika sammanhang, bland annat i kontakt med myndigheter. Om man inte har ett samordningsnummer kan man till exempel inte öppna ett svenskt bankkonto. Skatteverket utfärdar samordningsnummer.
Det är viktigt att som arbetsgivare spara kopior på dokument som visar att personen har rätt att vara och arbeta i Sverige. Dokumenten ska arkiveras under hela anställningstiden och 12 månader efter att anställningen tagit slut.
I en nyligen meddelad dom påvisades vikten av att ge fullmakt på ett korrekt sätt. Är det riskfritt att lämna sin e-legitimation med tillhörande kod till sin sambo?
Att ge fullmakt åt någon annan att agera ombud är ganska vanligt, men har den som ger fullmakt alltid klart för sig att hans agerande kan innebära att han har lämnat en fullmakt och vad fullmakten innebär? Högsta domstolens dom den 9 december 2021 i mål nr T 930-21 ger en inblick i att det kan vara klokt att ha en insikt om de olika fullmaktsformerna och vad de innebär.
I rättsfallet lämnade André sin e-legitimation, ett så kallat bank-ID, med tillhörande kod till sin sambo. Syftet var att hon skulle betala hans del av hushållets räkningar. Utan Andrés tillstånd använde hon e-legitimationen för att ta lån i hans namn hos Svea Ekonomi. Beloppet, 20 000 kr, betalades ut till Andrés konto, varefter hon förde över delar av beloppet till sitt eget konto.
När betalning uteblev ansökte Svea Ekonomi om betalningsföreläggande mot André. André bestred betalningsansvar. Både tings- och hovrätten dömde till Andrés fördel. Båda domstolarna ansåg att när sambon tog lånet så gick hon utanför sin behörighet att företräda André och att André därför inte var betalningsskyldig. Högsta domstolen dömde i stället till Svea Ekonomis fördel. Utöver huvudfordran förpliktas André att betala Svea Ekonomis rättegångskostnader om närmare 120 000 kr jämte ränta enligt räntelagen. Så nej, det är inte riskfritt att lämna sin e-legitimation med tillhörande kod till sin sambo. Det resulterade i ett dyrt lån som André nu får betala!
I rättsfallet hade sambon en så kallad tillitsfullmakt. En tillitsfullmakt grundar sig på att tredje man (Svea Ekonomi) hyser en befogad tillit till att den som uppträder på huvudmannens (Andrés) vägnar (sambon) har rätt att rättshandla för huvudmannen. En ytterligare förutsättning för att en tillitsfullmakt ska föreligga är att de omständigheter som ligger till grund för bedömningen av att det har förelegat en befogad tillit på ett relevant sätt kan knytas till huvudmannen.
Tre förutsättningar ska föreligga för att det ska vara fråga om en tillitsfullmakt.
Huvudmannen kan trots att förutsättningarna är uppfyllda undgå avtalsbundenhet. Om huvudmannen kan visa att han har saknat möjligheter att förhindra att missförstånd uppkom, kan det leda till att huvudmannen inte blir bunden av mellanmannens handlande.
En tredje man har typiskt sett anledning att utgå från att en e-legitimation med hög säkerhetsnivå, såsom ett bank-ID, normalt används enbart av innehavaren eller i vart fall med innehavarens tillåtelse. I det senare fallet kan förutsättningarna för tillitsfullmakt bli uppfyllda och detta även om andra rättshandlingar företas än de som huvudmannen har avsett att mellanmannen skulle företa. Mellanmannens behörighet sträcker sig emellertid aldrig längre än den befogade tilliten hos tredje man. Tredje man har normalt anledning att ha befogad tillit till att en sådan användning som avser ordinära transaktioner, däribland upptagande av mindre lån, härrör från e-legitimationens innehavare. Om e-legitimationen däremot används för rättshandlingar av mera speciellt slag, såsom upptagande av större lån, har tredje man mindre anledning att hysa befogad tillit. Det gäller i synnerhet när innehavaren är konsument. I sådana fall kan det krävas att tredje man gör ytterligare kontroller för att få bekräftat att rättshandlingen härrör från innehavaren.
Bestämmelserna om fullmakt finner vi i avtalslagen. En fullmakt kan lämnas genom meddelande från huvudmannen till tredje man (2 kap. 13 § avtalslagen), genom kungörelse (2 kap. 14 § avtalslagen), i en skriftlig handling (2 kap. 16 § avtalslagen) eller genom ett meddelande från huvudmannen till fullmaktshavaren (2 kap. 18 § avtalslagen, så kallad uppdragsfullmakt). En fullmakt kan även grundas på att någon intar en ställning som medför behörighet (2 kap. 10 § andra stycket avtalslagen, så kallad ställningsfullmakt). Lagens bestämmelser är inte uttömmande. Exempelvis förekommer även fullmaktsförhållande till följd av konkludent (faktiskt) handlande från huvudmannen. Vidare förekommer toleransfullmakt (att huvudmannen tidigare har tolererat att någon har handlat för hans räkning) och kombinationsfullmakter (när flera omständigheter tillsammans konstituerar en fullmakt).
Som framgår av rättsfallet är det viktigt att ha klart för sig vilka olika fullmakter som finns, när man agerar så att man ger någon en fullmakt och vad fullmakten innebär. Okunskap kan få tråkiga konsekvenser.
För att minska smittspridning har det under pandemin varit slopad förmånsbeskattning på parkering vid arbetsplatsen. Nu har vi ett nytt läge, vad gäller då för parkering?
Under pandemin har en tillfällig skattefrihet för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen varit gällande. Under 2022 kommer förutsättningarna vara att parkeringen är skattefri under perioden 1 januari–30 juni 2022.
Skattefriheten gäller parkering och omfattar inte bara bilar utan även motorcykel, moped eller cykel. Alla som arbetar vid arbetsplatsen omfattas, även uppdragstagare kan få en parkering. En förutsättning är att det avser en parkering som ligger vid eller nära arbetsplatsen. Anställda som har en förmånsbil beskattas inte för fri parkering eller garageplats vid arbete. Men om arbetsplatsen är i bostaden så är fri parkering en skattepliktig förmån.
Beslutet om skattefrihet under årets första halvår kommer att vara gällande från och med den 1 mars 2022. Men det blir en retroaktiv lagstiftning som medför att även fri parkering som lämnas i början av året blir skattefri. Från och med den 1 juli återinförs förmånsbeskattningen. Det kan fortsättningsvis vara så att fri parkering vid arbetsplatsen är helt eller delvis skattefri även efter 30 juni. För att parkeringen ska vara helt skattefri gäller att den anställde har använt den egna bilen i tjänsten minst 300 mil och minst 160 dagar per år. För att parkeringen ska vara delvis skattefri, om den anställde kör färre dagar än 160 men minst 60 under året och använt bilen i tjänsten minst 300 mil sker en beräkning utifrån antal dagar som bilen inte använts i tjänsten.
För en anställd som kör privat bil i tjänsten men som inte uppfyller de ordinarie reglernas krav för fri parkering beräknas förmånsvärdet till ett värde som motsvarar det antal dagar som bilen inte använts i tjänsten.
De stöd som regeringen har infört under pandemin för att mildra effekterna på företagen kommer att fasas ut. Vilka stöd gäller och hur länge?
Folkhälsomyndigheten har beslutat att upphäva föreskrifterna kopplade till covid-19-lagen. Det innebär att restriktionerna som varit gällande till stora delar hävs per den 9 februari. Under de senaste åren har företag fått stöttning i form av olika åtgärder för att dämpa de ekonomiska effekterna restriktionerna har medfört. Antalet ändringsbudgetar och uppdaterade eller nya regelverk kring stöden under pandemin har varit många.
2022 har regeringen aviserat tre ändringsbudgetar varav två har behandlats i riksdagen. Regeringen har nu tydliggjort att de stöd som är aviserade kommer att ligga kvar.
Det innebär att för de företag som nyttjar omställningsstöd eller omsättningsstöd ligger dessa kvar till och med februari 2022.
Skatteverket är ansvarigt för omställningsstöd. Ansökan för omställningsstöd för december 2021 och januari 2022 öppnade 7 februari.
Boverket hanterar omsättningsstöd till enskilda näringsidkare. Från och med den 9 februari till och med den 30 april 2022 kan stödet sökas för perioderna december 2021 och januari 2022. Omsättningsstöd för perioden februari 2022 kan sökas från och med den 1 mars till och med den 30 april 2022.
Inom socialförsäkringsområdet har ett antal stöd förlängts och de kommer att vara gällande till och med mars 2022. Ansvarig myndighet för ansökan och handläggning är Försäkringskassan
För det lönebortfall som karensavdraget medför finns möjlighet att ansöka om ersättning från Försäkringskassan för perioden 8 december 2021 – 31 mars 2022. Det utbetalas ett schablonbelopp på 810 kronor före skatt. Detta går att göra i efterhand och ansökan för ersättning är öppen från och med den 7 februari. Sista dag att ansöka är den 30 juni 2022.
Vanligtvis ska läkarintyg lämnas från och med åttonde sjukdagen. De tillfälliga reglerna innebär att en person inte behöver styrka sin sjukfrånvaro med ett läkarintyg under de 14 första dagarna i sjukperioden för att kunna få sjuklön eller sjukpenning,
För anställda, arbetslösa och tjänstlediga gäller de tillfälliga reglerna för läkarintyg från 19 januari 2022 till och med 31 mars 2022 och för egenföretagare från 8 december 2021 till och med 31 mars 2022.
Arbetsgivare får normalt ersättning för kostnad vid sjuklön enligt olika procentsatser beroende på hur höga kostnader arbetsgivaren haft. De tillfälliga reglerna har stärkt upp ersättningen. Inledningsvis fick alla arbetsgivare ersättning för hela sjuklönekostnaden men sedan har ersättningsnivåerna varierat under pandemin. Arbetsgivaren ska betala ut sjuklön till sina anställda precis som vanligt. Försäkringskassan ersätter sedan arbetsgivaren via skattekontot. Den tillfälligt förstärka ersättningen gäller retroaktivt från och med december 2021 till och med mars 2022.
För det lönebortfall som frånvaro som riskgrupp medför finns möjlighet att ansöka om ersättning från Försäkringskassan för perioden 8 december 2021 – 31 mars 2022. Detta går att göra i efterhand och ansökan för ersättning är öppen från och med den 7 februari.
Föräldrar till barn som nyligen har varit allvarligt sjuka och som behöver skyddas så de inte insjuknar i covid-19, kan få en förebyggande ersättning för vab, om de behöver avstå från arbete. Detta gäller även föräldrar som måste vara hemma vid eventuell skolstängning.
Två åtgärder ligger kvar till och med den 30 juni. Det är slopat fribelopp för studiemedel och skattefri förmån av fri parkering vid arbetsplatsen.
2 februari beslutade Riksdagen att genomföra vissa av de åtgärder som årets andra ändringsbudget innehöll. Det här är vad som gäller nu.
Under pandemin har en tillfällig skattefrihet för förmån av fri parkering i anslutning till arbetsplatsen varit gällande. De tillfälliga reglerna som infördes under 2020 förlängdes till att gälla även under 2021. Riksdagen har nu beslutat om en ny, tillfällig lag som träder i kraft den 1 mars 2022. Denna tillfälliga lag tillämpas på de parkeringsförmåner som har lämnats efter den 31 december 2021. Lagen upphör att gälla vid utgången av juni 2022, men kommer då att gälla för de förmåner som har lämnats under perioden 1 januari–30 juni 2022. Förslaget var från början att slopad förmånsbeskattning av parkering skulle gälla till och med den 31 mars 2022, men förlängdes bland annat tack vare Srf konsulternas remissvar.
En annan hantering som har frångått de normala rutinerna är den för kravet på läkarintyg. I samband med sjukdom förväntas den anställde att styrka frånvaron med ett läkarintyg på grund av sjukdom. Det blir nu ett uppskjutet krav på läkarintyg från åttonde till den femtonde dagen i sjukperioden, det vill säga en förlängning till och med 30 april 2021.
Företag har under pandemin kunna ansöka om anstånd med inbetalning moms, arbetsgivaravgifter och skatt till Skatteverket. Anstånd med inbetalning av avdragen preliminär skatt och arbetsgivaravgifter har tidigare beviljas för högst sju redovisningsperioder för redovisningsperioder som infaller under januari 2020 – 2021. Nu har riksdagen fattat beslut om att omfatta även redovisningsperioderna oktober – december 2021 och att anståndet kan beviljas för högst nio redovisningsperioder.
Det gäller anstånd för avdragen preliminär skatt, arbetsgivaravgifter samt moms som redovisas månadsvis. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år, och flyttas fram från 12 mars 2022 till och med den 12 februari 2023. Anstånd för mervärdesskatt som redovisas kvartalsvis ska kunna beviljas för högst två redovisningsperioder, i stället för dagens enda. Anståndstiden får bestämmas till längst ett år, dock längst till och med den 17 januari 2024.
Besluten i ändringsbudgeten innebär även att medel avsätts för utökningar av omställningsstödet, omsättningsstöden till enskilda företagare och handelsbolag samt av evenemangsstödet. Stödet till kultur och idrott förstärks och fribeloppet för att få studiemedel slopas tillfälligt.
Däremot riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om angående evenemangsstödet. I uppmaningen framkommer att regeringen snabbt bör arbeta om kriterierna för evenemangsstödet så att de som berörs kan få stödet snabbare och att fler kan få del av det.
Regeringens förslag om att återinföra ersättningar godkändes också av Riksdagen. Det innebär att från och med 8 december till och med 31 mars 2022 kan individen få ersättning för karens, det utges ersättning för riskgrupper och arbetsgivaren kommer att få ersättning för sjuklönekostnader över det normala. Ersättningen kommer att kunna ansökas om i efterhand från 8 december 2021. Sedan tidigare gäller att ersättningar för vab vid skolstängning och ersättning till föräldrar till barn som varit allvarligt sjuka är möjligt att få till och med 31 mars 2022.
Sedan införandet av GDPR i Sverige har riktlinjer utarbetats. Nyligen uppdaterades riktlinjerna kring personuppgiftsincidenter.
Du ska mejla en lista till en extern part med uppgifter om 15 personer. Uppgifterna som skickas är namn, e-postadresser och allergier. Ingen har skyddad identitet. Det sker ett misstag och alla personer får en kopia på mejlet med allas uppgifter. Du upptäcker detta direkt, kontaktar alla som har fått mejlet och ber dem att slänga listan. Behöver detta anmälas till IMY som en personuppgiftsincident?
Svaret är nej om man utgår från de riktlinjer som EDPB* nyligen har publicerat.
För att underlätta om ett företag råkar ut för en personuppgiftsincident har EDPB publicerat ett dokument med riktlinjer utifrån typfall av tidigare inträffade incidenter. Detta för att företag ska veta vad som är korrekt hantering. Kortfattat är att incidenten inte har någon avgörande påverkan på personerna. Detta eftersom de blev kontaktade direkt efter att misstaget upptäcktes. Rekommendationen är att kontakta de som inte skulle ha mejlet och instruera dem om att de ska slänga mejlet och att de inte har rätt att använda uppgifterna framöver. Det behövs i detta fall inte göras någon personuppgiftsincidentsrapportering till Integritetsskyddsmyndigheten.
EDPB:s kommentarer på fallet ovan finns i riktlinjerna, 6.3 CASE No. 15: Personal data sent by mail by mistake.
Detta är den andra versionen av dessa riktlinjer och de antogs den 14 december 2021 och publicerades den 3 januari 2022. Riktlinjerna omfattar
*EDPB, European Data Protection Board, eller på svenska, Europeiska dataskyddsstyrelsen är ett oberoende europeiskt organ som bidrar till en enhetlig tillämpning av dataskyddsregler i hela Europeiska unionen och främjar samarbete mellan EU:s dataskyddsmyndigheter. EDPB utfärdar riktlinjer, rekommendationer och praxis för GDPR.
Den 19 januari blir det nya förutsättningar för läkarintyg. Om riksdagen antar regeringens förslag den 2 februari. Och då träder den nya lagen i kraft den 7 februari. Rörigt? Ja lite…
Regeringen har som förslag att mot bakgrund av den ökade smittspridningen och den ökade belastningen på hälso- och sjukvården att återigen ta bort kravet på läkarintyg.
I samband med ändringsbudet #1 för 2022 aviserades att kravet på läkarintyg slopas. Arbetsgivaren är ju skyldig att utge sjuklön från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast om den anställde kan styrka nedsättning av arbetsförmågan under denna tid genom intyg av läkare eller tandläkare. Intyget behöver inte innehålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av, så om den anställde är sjuk i covid eller annan sjukdom är irrelevant.
Dessutom ansåg regeringen att det är lämpligt att den tillfälliga lagändringen om läkarintyg ska tillämpas för viss retroaktiv tid för de fall där läkarintyg inte har uppvisats vid tidpunkten för ikraftträdandet. Och ikraftträdande är den 7 februari. Det innebär att från den 19 januari till den 6 februari slopas kravet på läkarintyg, men det fanns inget riksdagsbeslut förrän den 2 februari.
Däremot så kan Försäkringskassan fortfarande kräva ett läkarintyg utifrån ett läkarintygsföreläggande. Ett läkarintygsföreläggande är Försäkringskassans beslut om att en anställd ska lämna läkarintyg från och med första dagen i varje sjukperiod. Försäkringskassan kan ta initiativet själv, eller så kan arbetsgivaren be att Försäkringskassan att göra det.
Slopat krav på läkarintyg under sjuklöneperioden bedöms kunna öka sjuklönekostnaderna för arbetsgivarna. Totalt beräknas antalet sjuklönedagar öka med drygt 5 procent. Arbetsgivarna kommer att få ersättning för högre sjuklönekostnader än vad som kan anses normalt under tiden från och med den 1 december 2021 till och med den 31 mars 2022. Ersättningens storlek bestäms dels av sjuklönekostnaden, dels av arbetsgivarens totala lönekostnader. Den ersättningen ska då kompensera en del av den extra kostnad arbetsgivarna får.
I samband med årsskiftet genomfördes ett antal lagförändringar inom olika områden.
Inför 2022 har nyheter aviserats som resulterar i nya eller förändrade lagar och förordningar.
Nedan finns ett urval av nu beslutade förändringar som börjar gälla under det nya kalenderåret. De gäller allt från villkoren för personaloptioner till höjd garantinivå för sjukersättning.
Den tidigare lagstiftningen som finns stärks för att uppfylla EU:s visselblåsardirektiv. För de personer som rapporterar om missförhållanden ges ansvarsfrihet och skydd mot hindrande åtgärder och repressalier.
De personer som omfattas av skyddet utökas med exempelvis personer som bistår vid rapporteringen. Rapportering enligt lagen kan göras internt, externt eller genom offentliggörande.
En ny lag som ger utökat skydd för personer som rapporterar om missförhållanden trädde i kraft 17 december 2021. Lagen kompletteras även av en ny förordning och den medför även en ändring i lag och förordning för offentlighet och sekretess. Vissa delar av de nya reglerna, 2 kap. i förordningen om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden, träder i kraft först den 17 juli 2022. Det kapitlet handlar om rapporteringskanaler och förfaranden för rapportering och uppföljning.
Läs mer här: Visselblåsares skydd stärks – Tidningen Konsulten
Nystartsjobb ger arbetsgivaren en subvention vid anställning av en person som varit borta från arbetslivet en längre tid. Nystartsjobb kan vara antingen en tillsvidareanställning eller en tidsbegränsad anställning på heltid eller deltid.
Från och med den 1 februari 2022 får stöd för nystartsjobb lämnas för längre tid för personer som har fyllt 55 år. Ändringen innebär att stöd får lämnas under dubbelt så lång tid som den tid personen har varit frånvarande från arbetslivet eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Även den längsta tiden med stöd förlängs till 48 månader från 24 månader.
För de som deltagit i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har ersättning betalats ut utan avdrag för karensdag eller krav på läkarintyg vid sjukdom under större delen av 2020 och 2021. Från och med den 1 december 2021 återinförs både karensdagsavdrag och krav på läkarintyg efter den sjunde dagen genom en förordningsändring. Detta gäller för ersättningar i form av aktivitetsstöd, etableringsersättning och utvecklingsersättning. När det gäller ersättning för karensavdrag för anställda och egenföretagare för att underlätta för människor att stanna hemma vid sjukdom så ligger ersättning med bland de förslag regeringen presenterade den 7 december.
Från och med 1 januari 2022 minskas tillfälligt antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen. Detta genom en lagändring som gäller till och med den 1 januari 2023. Det ordinarie karensvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen innebär att arbetslöshetsersättning inte lämnas under de sex inledande dagarna av arbetslösheten. Antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskas nu tillfälligt från sex till två. Detta innebär att enskilda kan få arbetslöshetsersättning redan efter två arbetslösa dagar.
Företagare har under 2021 och 2022 haft en tillfällig möjlighet att få arbetslöshetsersättning när verksamheten tidigare har varit vilande. Denna möjlighet förlängs under 2022. Det innebär att den så kallade femårsregeln för företagare kopplat till arbetsvillkor tillfälligt ändras. Företag som återupptar sin näringsverksamhet efter att den har varit vilande har enligt ordinarie regler inte rätt till arbetslöshetsersättning förrän fem år har gått sedan verksamheten återupptogs. Även den tillfälliga möjligheten för företagare att med bibehållen arbetslöshetsersättning vidta marknadsföringsåtgärder som endast syftar till att senare kunna återuppta verksamheten förlängs.
Från och med den 1 januari 2022 kommer arbetsgivare kunna erbjuda en skattelättnad för förmån vid tillhandahållande av cykel för privat bruk. Detta genom en ändring i inkomstskattelagen. Skattelättnaden innebär att en cykelförmån ska tas upp till beskattning bara till den del värdet av förmånen överstiger 3 000 kronor per beskattningsår. Skattelättnaden gäller vanliga trampcyklar och elcyklar, förutsatt att förmånserbjudandet riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen, det vill säga alla tillsvidareanställda. Både cyklar som tillhandahålls under en längre sammanhängande period och cyklar som tillhandahålls mer sporadiskt, till exempel inom en cykelpool, omfattas av skattelättnaden.
Möjligheten för företag att erbjuda personaloptioner enligt särskilda skatteregler utvidgas och förenklas från och med den 1 januari 2022. Detta genom ändringar i inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen. Tidigare gäller att gränsvärdena 50 anställda och nettoomsättning eller balansomslutning från 80 miljoner. Genom att höja gränserna till 150 anställda och nettoomsättnings- eller balansomslutningsgränsen till 280 miljoner kronor utvidgas reglerna så att de kan användas av fler företag. Dessutom utökas de roller som kan omfattas med styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. För att förenkla administrationen av personaloptionsprogram införs det också en möjlighet att nyttja en personaloption för förvärv av en teckningsoption som ger rätt att förvärva en andel. En personaloption kommer även kunna ge rätt till ett framtida förvärv av en andel eller en teckningsoption i ett annat företag inom samma koncern.
Från och med den 1 januari ansvarar en byggherre för att upprätta och lämna in en klimatdeklaration till Boverket när en ny byggnad uppförs. Detta genom en ny lag och en ny förordning samt en förändring i plan- och bygglagen. Klimatdeklaration ska spegla den klimatpåverkan som uppstår vid uppförande av en ny byggnad. Kommunens byggnadsnämnd får meddela slutbesked först när byggherren har visat att denne har lämnat in en klimatdeklaration eller gjort sannolikt att det inte finns någon skyldighet att lämna in en sådan deklaration. Boverket är tillsynsmyndighet och ska även föra ett register över inlämnade klimatdeklarationer.
Regeringen inför ett förenklat och mer flexibelt regelverk för offentliga upphandlingar under EU:s tröskelvärden (ekonomiska gränsvärden). De nya reglerna gäller för upphandlingar som påbörjas 1 februari 2022 eller senare med en höjning av direktupphandlingsgränserna till tröskelvärdena. Tröskelvärdet är den beloppsgräns som avgör vilka regler en upphandling ska följa: de direktivstyrda förfarandena över tröskelvärdena eller de nationella förfarandena under tröskelvärdena. Europeiska kommissionen beslutar om tröskelvärdena. Upphandlande myndigheter och enheter behöver inte heller efterannonsera upphandlingar under vissa belopp. Ändring sker i flera lagar; Lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet och lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner.
Per den 1 januari 2022 är reklamskatten helt avskaffad efter att tidigare ha sänkts i olika steg. Reklamskatten är en skatt som i dag betalas av många idrottsföreningar som upplåter annonsplatser på exempelvis matchställ, fysiska reklamblad och affischer. Detta genom att lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam upphävs. Dessutom görs följdändringar i lagen om förhandsbesked i skattefrågor, omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m., skatteförfarandelagen och tullagen.
Ansvaret vid inrikestransporter som utförs av utlandsetablerade åkerier tydliggörs i gällande förordning och det införs preciserade regler. Reglerna syftar till att säkerställa att transporterna är av tillfällig karaktär. Samtidigt höjs sanktionsavgiften till 60 000 kronor för den som överträder reglerna.
Från och med den 1 januari 2022 införs förenklade regler för elledningar som används för delning av energi och laddinfrastruktur för fordon. Detta genom en förordningsändring. De förenklade reglerna handlar om flera nya och utökade undantag från kravet på tillstånd enligt ellagen för att dra och använda vissa elledningar. Det kommer inte att krävas tillstånd för ledningar mellan till exempel en byggnad med solceller till en närliggande byggnad eller för att bygga ut och driva laddningsanläggningar för fordon vid trafikleder. Med detta ges möjlighet att använda befintligt vägbelysningsnät för att bygga ut laddningsstationer och underlättar för satsningar på elvägar där fordon kan laddas medan de körs.
För att förstärka försäkringsskyddet höjs inkomsttaket i sjukförsäkringen från 8 till 10 prisbasbelopp från och med den 1 januari 2022. Detta genom en ändring i Socialförsäkringsbalken och lagen om sjuklön. De förmåner som omfattas av höjningen är sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön.
Från och med den 1 januari 2022 höjs garantinivån för sjukersättning och aktivitetsersättning. Detta genom en ändring i Socialförsäkringsbalken. Garantinivåerna för hel sjukersättning och hel aktivitetsersättning höjs med 0,25 prisbasbelopp. Garantinivån kommer motsvara 2,78 gånger prisbasbeloppet för hel sjukersättning från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år. För de personer som inte har fyllt 30 år varierar garantinivån beroende på ålder, men samtliga nivåer för hel sjukersättning samt för aktivitetsersättning varierar med 0,25 prisbasbelopp. Höjningen påverkar även den som har en fjärdedels, halv eller tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Det blir en förlängning av bestämmelsen för om att det ska vara möjligt att göra undantag från prövningen mot normalt förekommande arbete i sjukpenningen vid inställd vård eller rehabilitering dag 180 och 365. Detta genom en ändring i Socialförsäkringsbalken från den 1 februari 2022. Två ytterligare undantag från huvudregeln om att den försäkrades arbetsförmåga i sjukpenningärenden efter 180 dagar i sjukperioden ska bedömas mot sådant förvärvsarbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden införs.
Först om det finns särskilda skäl som grundas på att den försäkrade kan förväntas återgå i arbete hos arbetsgivaren före den tidpunkt då han eller hon haft nedsatt arbetsförmåga i 550 dagar. Det andra är att bedömning mot normalt förekommande arbeten ska inte heller göras för försäkrade som har ett förvärvsarbete och som har uppnått den ålder då inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas (för närvarande 62 år).
Genom en ändring i Socialförsäkringsbalken ska ökad trygghet ges till den som kallas in att arbeta vid behov. Från och med den 1 februari 2022 införs bestämmelser som innebär att en behovsanställd försäkrad (till exempel i en så kallad SMS-anställning) ska få sin arbetsförmåga bedömd mot behovsanställningen i sjukpenningärenden. Detta om det kan antas att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han eller hon inte hade blivit sjuk. Från och med den tidpunkt då den behovsanställde haft nedsatt arbetsförmåga under 90 dagar ska hans eller hennes arbetsförmåga dessutom bedömas mot normalt förekommande arbeten. Den som får arbetsförmågan bedömd mot sin behovsanställning ska inte få sjukpenningen begränsad till det högsta belopp som kan betalas ut till den som är arbetslös. Om den behovsanställde har avtalat om att utföra arbete under en särskilt angiven tid ska hans eller hennes arbetsförmåga bedömas enligt samma bestämmelser som andra anställda.
Från och med den 1 februari 2022 införs en bestämmelse som klargör vad som gäller för arbetstidens förläggning när rätten till sjukpenning ska bedömas vid deltidssjukskrivning. Enligt bestämmelsen gäller att arbetstiden varje dag ska minskas i motsvarande grad eller, om arbetstiden förläggs på ett annat sätt, att arbetstidens förläggning inte får försämra möjligheterna till återgång i arbete. Detta genom en ändring i Socialförsäkringsbalken
Det blir från och med den 1 januari 2022 fortsatt undantag från bedömningen mot normalt förekommande arbete i sjukpenningärenden vid uppskjuten vård eller rehabilitering. Tidigare fanns regleringen i en förordning men nu sker detta genom en ändring i Socialförsäkringsbalken, och den upphör att gälla vid utgången av 2022. Lagändringen innebär att den försäkrades arbetsförmåga efter 180 dagar i sjukperioden inte ska bedömas mot normalt förekommande arbeten. Detta om den försäkrades vård eller rehabilitering har försenats på grund av effekter av sjukdomen covid-19 och övervägande skäl talar för att han eller hon kan förväntas återgå i sitt vanliga arbete i samma omfattning som före sjukfallet när vården eller rehabiliteringen har slutförts.
Läs mer här: Viktigare lagar och förordningar inför årsskiftet 2021_2022
Den 17 december träder den nya visselblåsarlagen i kraft. En lag som ersätter en annan, för att matcha EU:s minimikrav. Vad är nytt då?
Den nya lagen innehåller nya krav och rättigheter jämfört med tidigare lagstiftning. Inom vissa verksamheter finns det redan sedan tidigare såväl skyldigheter som skydd för den anställde som upptäcker missförhållanden på en arbetsplats. Den nya lagen kompletterar annan lagstiftning och lagen gäller både inom all privat och offentlig verksamhet. Lagstiftningen är dispositiv, så genom kollektivavtalsreglering har parterna möjlighet att enas om förtydliganden och preciseringar av lagens regler enligt den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Arbetsgivaren är fortsatt skadeståndsskyldig gentemot en visselblåsare om denne utsatts för repressalier. Som i den tidigare lagstiftningen ligger bevisbördan på arbetsgivaren och det går inte heller nu att avtala bort visselblåsarskyddet.
Att kunna anmäla utifrån allmän intresse är nytt. Den nya lagen skyddar även de som visselblåser om missförhållanden där det finns ett allmänintresse av informationen. Tidigare gällde skyddet endast de arbetstagare som slog larm om ”allvarliga missförhållanden, som fysiskt och psykiskt våld eller bedrägerier.
Med den nya lagen utökas vilka som omfattas av skyddet. Den nya lagen skyddar förutom arbetstagare och inhyrda arbetstagare även arbetssökande, egenföretagare, volontärer, praktikanter, personer i företagsledningen och aktieägare som är verksamma i bolaget. Dessutom omfattas personer som arbetar hos underleverantörer och entreprenörer. Skyddet gäller även innan de rapporterande personerna har börjat inom en verksamhet och efter att de har slutat om de fått del av information under den tid som de var verksamma.
Lagen ställer nya krav på interna rapporteringskanaler och rutiner för rapportering och uppföljning för företag som har 50 eller fler anställda. Företag med mindre än 50 arbetstagare behöver inte införa interna rapporteringskanaler och rutiner för rapportering och uppföljning. Personer som rapporterar om oegentligheter vid sådana företag omfattas däremot av det skydd mot repressalier vid rapportering som lagen anger.
Så det är framför allt större arbetsgivare som får större krav på skriftliga rutiner. De ska kunna redogöra för hela processen: vilka rapporteringskanaler som finns, hur rapporterna hanteras och dokumenteras, hur missförhållandena utreds samt hur återkopplingen ska ske. Med större arbetsgivare menas minst 50 anställda som får en skyldighet att inrätta särskilda interna rapporteringskanaler för visselblåsning, som ska kunna ske muntligen eller skriftligen. Lagen bygger också på att rapporteringen som huvudregel ska ske internt först. Större företag, med 50 till 249 anställda, kan välja att dela rapporteringskanaler med andra. Senast i december 2023 ska dessa företag ha den interna rapporteringskanalen på plats. Om företaget är har minst 250 anställda så ska den interna rapporteringskanalen vara på plats senast den 17 juli 2022.
Den nya visselblåsarlagen är en anpassning till EU:s direktiv som antogs i oktober 2019 och som ska vara genomfört i alla EU-länderna, senast just den 17 december 2021.
En visselblåsare är en person som slår larm om att något är fel på en arbetsplats, myndighet eller ett företag, oftast genom att berätta om det i media. Det kan röra sig om ett brott, missförhållanden, sexuella trakasserier, oönskat beteende eller annan komprometterande information.
Arbetsmiljöverket är utsett till tillsynsmyndighet vad gäller företagens rapporteringskanaler.