Från den 29 mars gäller den nya lagen för korttidsarbete och samtidigt öppnas Tillväxtverket e-tjänsten för ansökan. Stöd för korttidsarbete kan sökas från december till juni, totalt sju månader.
Tillväxtverket har öppnat tjänsten för ansökan om stöd för korttidsarbete. Stödet är möjligt att söka för alla företag som uppfyller villkoren, även de som enligt ordinarie regler skulle ha fått invänta en karenstid. En förutsättning för att kunna få stöd är att de grundläggande villkoren gällande företagets ekonomiska status uppfylls. I jämförelse med föregående års villkor är det en del förändringar. Så sent som den 24 mars beslutade Riksdagen att möjliggöra högre stödnivå hela stödperioden ut. Från att vara olika förutsättningar för olika kalendermånader gäller nu samma nivåer för arbetstidsminskning, löneminskning och subventionsgrad med undantag för om stöd söks för 1 december 2020- 11 januari 2021. Skillnaden för denna period jämfört med övriga månader är nivån på 80% i arbetstidsminskning som inte då inte är möjlig. De finns nivåer därmed motsvarande procentuell minskning av arbetstiden 20, 40, 60 för samtliga månader och 80 för alla utom december 2020.
Stödet för korttidsarbete under 2021 förutsätter att det finns nya avtal, även om företaget har fått korttidsstöd under 2020. När företaget söker stöd från december till maj måste det finnas stöd i avtal för den period man söker för, både bakåt och framåt i tiden. Den lagändring som kom den 24 mars medför möjlighet till längre avtalsperioder eftersom förutsättningarna blir desamma för samtliga månader, med undantag som nämns ovan. De som redan har avtal för korttidsarbete och haft arbetstidsminskning kan justera stödnivån genom att ersätta befintliga avtal genom retroaktiva avtal som ersätter befintliga. Det går även att flytta timmar mellan kalendermånaderna. Om företaget vill söka mer stöd så ska inte en komplettering göras, utan mer justeringar av stöd söks i samband med avstämningen. I avstämningen går det att som längst söka retroaktivt från mars månad.
I samband med ansökan krävs att avtalen som reglerar korttidsarbetet bifogas, för större företag även ett revisorsyttrande. För att ansökan ska handläggas så fort som möjligt är det viktigt att den är komplett från början. Justeringar och kompletteringar av ansökan medför fördröjning, och att till exempel säkerställa kontaktuppgifter underlättar hanteringen. Det gäller att ansökan endast omfattar ansökan om stöd för personer som var anställda i jämförelsemånaden och som har betalats regelbunden lön till. Undantaget kan vara de som har haft en giltig frånvaro, exempelvis föräldralediga. För de personerna kan det behövas styrkande såsom tidrapporter som visar på anställning med giltig frånvaro. Det är väldigt viktigt att dokumentera förutsättningar och beslut som fattas gällande korttidsarbete.
Från den 1 juli kommer avstämning av stödet att göras. Det är en skillnad mot det tidigare stödet som krävde avstämning var tredje månad. En viktig kontroll att göra i samband med avstämning är att ansökan verkligen är signerad, så lägg in det på checklistan redan nu.
Gränserna börjar öppnas vartefter pandemin slås tillbaka. EU har godkänt ett digitalt covid-19-intyg som ska gälla för resenärer inom EU. Det digitala intyget kommer att göra det lättare att resa fritt.
Det digitala covid-19-intyget är utformat på samma sätt inom hela EU. Intyget ska underlätta resor inom Europa under coronapandemin. Det börjar gälla den 1 juli 2021 och kommer att användas i tolv månader. Alla EU-länder kommer att godkänna intyget som visar att man har vaccinerats, testat negativt eller tillfrisknat från covid. Den 1 juli avser den svenska E-hälsomyndigheten öppna e-tjänsten Covidbevis som gör det möjligt att styrka genomförd vaccination mot covid-19. Det blir en kostnadsfri e-tjänst för att kunna ladda hem ett digitalt intyg. E-tjänsten Covidbevis kommer senast i början av augusti även att ge möjlighet att hämta bevis på negativt covid-19-test och bevis på tillfrisknande.
Flera länder har inreseförbud för utländska medborgare som inte kan visa upp ett negativt testsvar för covid-19-infektion. Det är landet man reser till som avgör vilka regler som gäller där och den enskildes ansvar att kontrollera om kraven för inresa uppfylls. Exempelvis finns det idag ett inreseförbud från länder inom EU/EES till Sverige som gäller till och med den 30 juni 2021 eller till dess att annat meddelas. Förutsättningarna för att passera gränser skiftar och det är oklart hur länge de olika inreseförbuden kommer att gälla. Svenska resenärer behöver oftast ett intyg för att möjliggöra inresa i andra länder, är ett så kallat reseintyg eller friskintyg. Sedan den 31 maj krävs däremot inte ett negativt covid-19-test för att få resa in i Sverige från de nordiska länderna.
Antigentest, PCR-test, LAMP-test och TMA-test, hur ska dessa hanteras om de bekostas via företaget?
I väntan på det digitala covid-19 kan ett alternativ vara att arbetsgivaren väljer att betala för en provtagning. Om provsvaret inte visar på Covid-19 infektion kan ett reseintyg utfärdas. Intyget kan behövas för en tjänsteresa, eller kanske erbjuds som en förmån till de anställda som planerar sommarledigheten. Om en arbetsgivare väljer att bekosta en provtagning som görs för att intyga att en person inte har covid-19 är den skattepliktig, oavsett syftet. Anledningen är att utfärdande av reseintyg för att visa att en person inte bär på sjukdomen covid-19 inte är i syfte att skydda den enskilda personens hälsa. Syftet är främst för att intyga för tredje part att personen kan genomföra en resa utan att riskera andras hälsa. Därför blir det skattepliktigt. Det är inte heller skattefritt om en anställd behöver intyga för sin arbetsgivare att man inte har covid-19 för att kunna jobba på sin arbetsplats.
Adressen till e-tjänsten blir i Sverige www.covidbevis.se (ej öppen än).
Under pandemin har flera åtgärder genomförts för att hålla underlätta att samhället hålls igång. För företagen har många tillfälliga regler införts som påverkar de anställdas förmånsbeskattning. Hur är det med gåvor, vad gäller kring resor till arbetsplatsen och kan man skicka hem mat till de som jobbar hemifrån?
2020 var ett historiskt år i antal förslag och beslut för att underlätta för företagen. En av de åtgärder som sattes in var möjligheten att ge de anställda en skattefri gåva. Detta utifrån att det framfördes en vilja från många arbetsgivare att genom sina anställda stödja olika branscher inom det lokala näringslivet. Det sågs också som en möjlighet för arbetsgivare att ge en uppmuntran till sina anställda. Det går inte att mäta hur många som använde möjligheten till skattefri gåva under föregående år eftersom det saknas registeruppgifter på eventuella skattepliktiga eller skattefria gåvor. Uppfattningen är ändå att det ger effekt eftersom det nu har införts en förlängning av möjligheten. Dessutom har beloppet som är skattefritt fördubblats. Det innebär att ett företag kan ge en skattefri gåva till sina anställda värd upp till 2 000 kr. Samma regler gäller för 2021 som för 2020. Den går fortsättningsvis att kombinera med jul-, jubileums och minnesgåva, får inte lämnas i pengar däremot som presentkort på till exempel restauranger eller butiker. Kom ihåg att för att uppfylla kraven på skattefrihet så ska gåvan vara för hela eller större delar av personalen. Om gåvan skulle bli dyrare än 2 000 kr så ska den överskjutande delen tas upp som förmån och beskattas. Tänk då på att det är inklusive moms.
Närvaron på arbetsplatsen eller inte är givetvis beroende på verksamhet. För att minska risken för smittspridning och i de fall som det inte går att jobba hemifrån, uppmuntrades anställda att ta bil till arbetet genom att slippa förmånsbeskattas för parkering. Parkeringen blev därmed under 2020 undantagen från huvudregeln att alla förmåner är skattepliktiga. Förmånen värderas vanligtvis till marknadsvärdet, det vill säga priset som den anställda själv ska betala för en motsvarande parkeringsplats i närheten av arbetsplatsen. Även möjligheten till fri parkering förlängs och blir gällande under hela 2021. För anställda som inte har möjlighet att ta sig till arbetet med bil kan taxiresa vara ett alternativ. Vanligtvis skulle en sådan resa beskattas till marknadsvärde men under pågående pandemi blir sådana taxiresor (eller liknande reseförmån) förmånsbeskattade till motsvarande kostnad som om den anställde hade åkt kommunalt. När det gäller möjligheten för den anställde att dra av för resor i inkomstdeklarationen så gäller fortfarande reglerna om minst fem kilometers avstånd och en tidsvinst på två timmar per dag. Avdrag kan göras för den del av kostnaden som överstiger 11 000 kronor. För de anställda som ändå tar sig kommunalt till arbetet kan arbetsgivaren tillhandahålla munskydd utan förmånsbeskattning.
Man kan skicka hem mat till de som jobbar hemifrån men förutsättningen för förmånsbeskattning har däremot inte justerats av Skatteverket under pandemin. För att arbetsgivaren ska kunna betala för en måltid utan förmånsbeskattning så måste reglerna som gäller vid intern representation uppfyllas. Regeln är att det krävs fysiskt gemensamma måltider i en anvisad lokal. Det medför att om arbetsgivaren skickar hem mat till de som jobbar hemifrån, oavsett om det avser en gemensam konferens eller liknande, så blir det en skattepliktig förmån. Däremot så blir måltider som skänks från andra än arbetsgivaren möjliga att få utan förmånsbeskattning. Då, om det inte finns krav på motprestation, är dessa skattefria. Det kan till exempel handla om måltider som allmänheten lämnat i syfte att visa uppskattning. Om ett företag skänker mat till ett annat företag så blir det inte heller någon förmånsbeskattning även om det mottagande företaget fördelar maten till de anställda.
Den 1 januari 2013 infördes omvänd skattskyldighet till moms vid handel med avfall och skrot. Syftet var att försvåra skatteundandragande vid handel med skrot. För att öka förutsebarheten beträffande vilka varor som träffas av den omvända skattskyldigheten har lagstiftaren gjort en hänvisning till de varor som avses enligt vissa så kallade KN-nummer. En hänvisning som nu slopas.
På regeringens uppdrag har Skatteverket utvärderat reglerna. Enligt Skatteverkets utvärdering har inte hänvisningen till KN-nummer inneburit den förutsägbarhet som var tänkt. Såväl säljare som köpare av skrot har svårt att förutse vilka produkter som faktiskt omfattas av omvänd skattskyldighet. Utvärderingen visar vidare att de varor som omfattas av bestämmelsen inte motsvarar de varor som branschen anser ska omfattas. I utvärderingen konstateras också att en betydelsefull andel skrot kan falla utanför definitionen.
Riksdagen har mot denna bakgrund den 2 juni 2021 beslutat att ändra lagen så att kopplingen till KN-nummer slopas från och med den 1 oktober 2021.
Beslutet innebär att varor enligt nedan som är avfall och skrot ska omfattas av omvänd skattskyldighet:
För att en metallvara ska omfattas av den omvända skattskyldigheten ska den viktmässigt domineras av metall som finns med i uppräkningen. Om en vara även består av ett eller flera andra material ska dessa andra material endast utgöra en marginell del av varan eller inte vara av särskild betydelse för varans karaktär och funktion.
Den föreslagna bestämmelsen kan vid en första anblick framstå som mindre klar och precis än den nu gällande. Förslaget innebär emellertid att bestämmelsen överensstämmer med hur branschen hanterar avfall och skrot. Genom förslaget får bestämmelsen även en tillämpning som bättre överensstämmer med vad som enligt allmänt språkbruk avses med avfall och skrot. Detta bör innebära att det blir enklare att tillämpa reglerna för sådana företag som inte primärt handlar med skrot men som genomför enstaka transaktioner med avfall och skrot.
Om en verksamhet är momspliktig ska man betala utgående moms. Man har då även rätt till avdrag för ingående moms. Om en verksamhet inte är momspliktig ska man inte betala utgående moms. Man har då inte heller rätt till avdrag för ingående moms.
Skatteverket har den 13 april 2021, uppdaterat sitt tidigare ställningstagande från 2015 om var gränsen går mellan momspliktig och privat verksamhet. Med undantag för tävlingar inom trav- och galoppsport innehåller det nya ställningstagandet endast förtydliganden.
En förutsättning för att det ska föreligga skattskyldighet till moms är att omsättningen görs av en beskattningsbar person, det vill säga en person som bedriver en ekonomisk verksamhet och fortlöpande tillhandahåller varor eller tjänster kontinuerligt med en viss frekvens.
För verksamheter som gränsar till det privata ska en bedömning göras utifrån samtliga objektiva omständigheter i det enskilda fallet. En person som säljer, hyr ut eller på annat sätt använder sina privata tillgångar, till exempel en båt, en bil eller en häst, är normalt inte en beskattningsbar person. En ekonomisk verksamhet förutsätter att en person vidtar aktiva åtgärder för att fortlöpande få intäkter i form av ersättningar för att sälja varor eller tjänster på ett sätt som skiljer sig från hur en privatperson agerar.
Bevisbördan
Den som vill bli betraktad som en beskattningsbar person ska med objektiva omständigheter kunna visa att det är sannolikt att förutsättningarna är uppfyllda.
Det nya ställningstagandet innebär ändringar i bedömningen av när verksamheter med tävlingar inom trav- och galoppsport uppfyller kraven för att vara en ekonomisk verksamhet. Av det nya ställningstagandet framgår, till skillnad mot tidigare, följande:
Prispengar i samband med trav- eller galopptävlingar är inte ersättningar för utförda tjänster. Att en hästägare får prispengar för att hästen har placerat sig i en tävling ska därför inte vägas in i bedömningen av om verksamheten är en ekonomisk verksamhet.
En så kallad startpeng – det vill säga ett belopp som betalas ut till samtliga hästägare som låter sin häst ställa upp i en tävling – är en omsättning, men om en hästägares verksamhet endast består i att ställa upp i tävlingar mot en sådan startpeng är det inte fråga om en ekonomisk verksamhet.
I coronatider har många arbetat hemifrån och det kommer säkerligen se annorlunda ut med arbetsplatsen framöver. Många företag ser över sin kontorsyta och om det ska fattas beslut om arbete hemifrån. Förutsättningarna för beslut ser olika ut om det gäller vid en nyanställnings eller under en pågående anställning. När en nyanställning görs så kan det regleras i villkoren att den anställde, helt eller delvis, ska ha arbetsplatsen i sitt hem. När det gäller befintlig personal så är det beroende på hemarbete ska vara tillfälligt eller permanent.
Om det är en tillfällig hantering kan arbetsgivaren begära att medarbetare, helt eller delvis, ska utföra sitt arbete hemifrån. Pandemin utgör en sådan situation som gör att arbetsgivaren ytterst kan beordra att arbete utförs hemifrån. Alternativet är att se över om det går att lösa med ledigheter.
Om en arbetsgivare tar ett permanent beslut om att kontorsytan ska krympas eller helt ska avvecklas kan arbetsgivare erbjuda medarbetarna omplacering till nya tjänster med placering i bostaden (helt eller delvis). Om det inte går att lösa på frivillig basis med en lösning där medarbetarna fördelar sin arbetstid mellan bostaden och kontoret så kan det bli skäl för uppsägning av arbetsbrist. Erbjudanden måste dock vara skäliga.
En utmaning vid hemarbete är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön, även vid arbete hemifrån. Det kan vara svårt, exempelvis får inte arbetsgivaren kräva att se hemmiljön. Hemmet är en privat sfär som arbetsgivare bara får ta del av om man är överens om det. I hemmiljön kan gränsdragningen i arbetstiden vara svår eller att säkerställa att det inte är en ohälsosam arbetsbelastning.
Regeringen aviserar förlängningar av de stöden som har införts till företagen under pandemin. Blir det nya datumet att förhålla sig till den 30 september?
Den 30 juni upphör den tillfälliga lagen som ger företagen möjlighet att permittera anställda med stöd från staten. Samma datum var slutdatum för de åtgärder som omfattas av socialförsäkringsområdet. Både de åtgärderna och stöd för korttidsarbete vill regeringen med samarbetspartierna nu förlänga till den 30 juni. Det innebär att det är fortsatt möjligt att söka ersättning för karensavdrag och ersättning till egenföretagare för de första 14 karensdagarna från Försäkringskassan.
Företagen kommer att kunna få fortsatt ersättning för höga sjuklönekostnader och den läkarintygsfria tiden förlängs. Gällande åtgärderna kopplade till socialförsäkringsområdet kommer regeringen att återkomma med besked. För fortsatt stöd för korttidsarbete är läget annorlunda. Där krävs det ny lagstiftning och förslaget är nu ute på remiss. Om förslaget antas så kommer förlängningen att gälla från den 29 juni, vilket innebär att lagstödet för korttidsarbete kommer att överlappas.
Ett annat stöd som föreslås förlängas är omsättningsstöden till enskilda näringsidkare och handelsbolag med minst en fysisk person som delägare. Till och med den 30 september 2021. Även Ordinarie omställningsstöd och det förstärkt omställningsstöd förlängs till och med 30 september. Stödet räknas som statsstöd och ett godkännande av EU-kommissionen krävs innan de kan införas.
Fintech, digitaliseringen av finansiella tjänster, är det som revolutionerar betalningssystemet i grunden, med snabbare transaktioner och nya betalsätt.
Nya betalningssystem med appar som Swish, Klarna, iZettle, Trustly, och digitala valutor som bitcoin gör att bankerna och centralbankerna måste se över sina modeller för att värna effektivitet i betalsystemen. I inget annat land i världen går kontantanvändningen ner så snabbt som i Sverige enligt Riksbanken; mängden kontanter i omlopp i Sverige har minskat med 40 procent sedan 2009, kontantbetalning i affärer har gått ner från 39 procent 2010 till cirka 9 procent 2020.
I dag ser Riksbanken till att ha likviditet i systemet med framställandet av mynt och sedlar som en grundbult, där kontanterna är en fordran på Riksbanken. Fast det är en modell som nu utsätts för press. När de nya mynten och sedlarna nu ersätter de gamla i omlopp så har Riksbanken börjat se över alternativ såsom e-krona.
Riksbanken håller på att utreda om en e-krona baserad på blockkedjeteknik (på engelska blockchain) ska införas i Sverige, det vill säga en virtuell valuta. Blir e-kronan verklighet skulle det vara en elektronisk peng som garanteras av Riksbanken. Staten kommer alltid garantera att en e-krona är värd just en krona och det skapar trygghet.
E-kronan i en teknisk lösning på en värdeenhet som Riksbanken testar och är utformad som en så kallad token. En token innebär en unikt identifierbar digital värdeenhet med egenskapen att den kan bära värdet av kronor. När man handlar är det som vilka pengar som helst; e-kronorna framstår som dagens digitala pengar där man ser saldot av sitt innehav av e-kronor och inte en eller flera unika digitala värdeenheter. Svenska kronor kan utformas på olika sätt. Kronan kan utgöras av de sedlar och mynt som idag finns, men kan också vara i elektronisk form.
Svenskarna betalar allt oftare med kort eller Swish i stället för med kontanter. Den utvecklingen har förstärkts under coronapandemin. Samtidigt ökar motståndet mot det kontantfria samhället.
Från den 29 mars gäller den nya lagen för korttidsarbete och samtidigt öppnas Tillväxtverket e-tjänsten för ansökan. Stöd för korttidsarbete kan sökas från december till juni, totalt sju månader.
Tillväxtverket har öppnat tjänsten för ansökan om stöd för korttidsarbete. Stödet är möjligt att söka för alla företag som uppfyller villkoren, även de som enligt ordinarie regler skulle ha fått invänta en karenstid. En förutsättning för att kunna få stöd är att de grundläggande villkoren gällande företagets ekonomiska status uppfylls. I jämförelse med föregående års villkor är det en del förändringar. Så sent som den 24 mars beslutade Riksdagen att möjliggöra högre stödnivå hela stödperioden ut. Från att vara olika förutsättningar för olika kalendermånader gäller nu samma nivåer för arbetstidsminskning, löneminskning och subventionsgrad med undantag för om stöd söks för 1 december 2020- 11 januari 2021. Skillnaden för denna period jämfört med övriga månader är nivån på 80% i arbetstidsminskning som inte då inte är möjlig. De finns nivåer därmed motsvarande procentuell minskning av arbetstiden 20, 40, 60 för samtliga månader och 80 för alla utom december 2020.
Stödet för korttidsarbete under 2021 förutsätter att det finns nya avtal, även om företaget har fått korttidsstöd under 2020. När företaget söker stöd från december till maj måste det finnas stöd i avtal för den period man söker för, både bakåt och framåt i tiden. Den lagändring som kom den 24 mars medför möjlighet till längre avtalsperioder eftersom förutsättningarna blir desamma för samtliga månader, med undantag som nämns ovan. De som redan har avtal för korttidsarbete och haft arbetstidsminskning kan justera stödnivån genom att ersätta befintliga avtal genom retroaktiva avtal som ersätter befintliga. Det går även att flytta timmar mellan kalendermånaderna. Om företaget vill söka mer stöd så ska inte en komplettering göras, utan mer justeringar av stöd söks i samband med avstämningen. I avstämningen går det att som längst söka retroaktivt från mars månad.
I samband med ansökan krävs att avtalen som reglerar korttidsarbetet bifogas, för större företag även ett revisorsyttrande. För att ansökan ska handläggas så fort som möjligt är det viktigt att den är komplett från början. Justeringar och kompletteringar av ansökan medför fördröjning, och att till exempel säkerställa kontaktuppgifter underlättar hanteringen. Det gäller att ansökan endast omfattar ansökan om stöd för personer som var anställda i jämförelsemånaden och som har betalats regelbunden lön till. Undantaget kan vara de som har haft en giltig frånvaro, exempelvis föräldralediga. För de personerna kan det behövas styrkande såsom tidrapporter som visar på anställning med giltig frånvaro. Det är väldigt viktigt att dokumentera förutsättningar och beslut som fattas gällande korttidsarbete.
Från den 1 juli kommer avstämning av stödet att göras. Det är en skillnad mot det tidigare stödet som krävde avstämning var tredje månad. En viktig kontroll att göra i samband med avstämning är att ansökan verkligen är signerad, så lägg in det på checklistan redan nu.
Vi undviker att ta i hand, har begränsat våra sociala kontakter, spritar och tvättar händerna, undviker folksamlingar och besöker inte restaurang eller gym. Samtidigt som vi försöker vi ha koll på ökning och minskning av sprittspridning av covid-19 sätts förhoppningarna för återgång till det nya normala till att vi får tillräckligt många vaccinerade.
Alla drabbas på olika sätt av pandemin, och bland de som har haft covid är konsekvenserna för en del en långtidssjukskrivning på grund av fysiska men. BRIS (Barnens rätt i samhället), LO, Hjärnfonden och MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) har med olika perspektiv även identifierat en pågående eller annalkande risk för ökad psykisk ohälsa. Och många är oroliga. Enligt Kantar Sifos mätserie är oron fortsatt hög, totalt oroar sig 71 procent för att pandemin ska leda till stor psykisk ohälsa.
Risken för långtidssjukskrivningar är överhängande. Regeringen har tillfälligt utökat möjligheterna att skjuta upp bedömningen mot normalt förekommande arbete från dag 181 om planerad vård eller rehabilitering blir inställd eller skjuts upp på grund av orsaker som beror på coronapandemin. Från den 15 mars gäller nya regler för att åstadkomma en mer flexibel rehabiliteringskedja i sjukförsäkringen, och därigenom större möjligheter för den som är sjukskriven att i första hand återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren. Rehabiliteringskedjan är en del av regelverket som styr hur Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan.
Rehabiliteringskedjan innebär att Försäkringskassan prövar patientens arbetsförmåga utifrån olika bedömningsgrunder beroende på hur länge denne har varit sjuk. Bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden efter dag 180 i rehabiliteringskedjan är uppskjutet, om övervägande skäl talar för att den försäkrade senast dag 365 kommer att återgå i arbete hos arbetsgivaren i samma omfattning som tidigare.
De nya reglerna gäller från den 15 mars och för sjukpenning som rör perioden 21 december 2020 – 14 mars 2021 gäller fortfarande de äldre bestämmelserna, det vill säga en prövning ska göras mot andra förvärvsarbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden vid dag 180.
I vårbudgeten som presenterades den 15 april föreslås att ”De tillfälliga bestämmelserna om att försäkrade kan undantas från bedömning av arbetsförmågan mot ett på arbetsmarknaden normalt förekommande arbete vid uppskjuten vård eller rehabilitering bör mot denna bakgrund förlängas till att gälla t.o.m. den 31 december 2021.”