De allra flesta arbetsgivare och uppgiftslämnare rapporterar idag arbetsgivardeklaration med individuppgifter (AGI). Den finns dock fortfarande tillfällen när kontrolluppgifter ska lämnas.
Det är alltid antingen AGI eller en kontrolluppgift som ska lämnas till Skatteverket. Huvudregeln är att uppgifterna rapporteras månatligen via AGI, men för vissa löner, arvoden samt ersättning från pensions- och försäkringsutbetalare med flera är det inte AGI som lämnas, det är kontrolluppgifter.
Det finns utländska arbetsgivare som inte har fast driftställe i Sverige och som har tecknat ett socialt avtal med den anställde, det vill säga det finns en överenskommelse om att den anställde ska fullgöra arbetsgivarens skyldigheter att betala avgifter för dess räkning. I dessa fall ska en KU10 skickas in till Skatteverket. Om den anställde får en ersättning som varken beskattas i Sverige eller som det inte betalas sociala avgifter för eftersom personen inte tillhör svensk socialförsäkring, har utbetalaren ett val. Antingen kan en kontrolluppgift (KU14) lämnas eller så tas ersättningen med i AGI.
Vanligtvis behöver en juridisk person som betalar ut en ersättning under 100 kronor till en privatperson under ett kalenderår inte redovisa beloppet. Detsamma gäller för en privatperson eller ett dödsbo som betalar ut ersättning, men då är gränsen högre – 1 000 kr. Det senare gäller under förutsättning att ersättningen eller förmånen inte motsvarar en utgift i en näringsverksamhet, skatteavdrag inte har gjorts och att värdet på det som mottagaren har fått sammanlagt understiger 1 000 kronor. Överstiger ersättningen 1 000 kronor ska en kontrolluppgift (KU10) lämnas.
I år gäller nya regler om tjänsten har tillhandahållits via en digital plattform. Är det en personlig tjänst som innefattar tids- eller uppgiftsbaserat arbete och som:
Då kan det bli läge att lämna en KU90. Det är oberoende av om tjänsten kan utföras online eller fysiskt offline, avgörande är om tjänsten förmedlas via en plattform.
Har ett fåmansföretag lämnat utdelningar till sina delägare ska företaget lämna en kontrolluppgift på det (KU31). Sätt ett kryss i Delägare m.fl. i fåmansföretag fält 061 på kontrolluppgiften Det gör att utdelningen inte blir förtryckt och redovisad dubbelt i inkomstdeklarationen, men kommer att framgå av specifikationen.
Ibland behöver kontrolluppgifter även redovisas för andra kapitalinkomster och även kapitalutgifter.
En utdelning på andelar i ett fåmansföretag ska även redovisas av delägaren på bilaga K10 eller K12 beroende på om andelen är kvalificerad eller inte. Bilagan lämnas tillsammans med inkomstdeklarationen.
The post KU-dags! appeared first on Tidningen Konsulten.
Efter många års utredning finns nu ett konkret förslag från regeringen att företagare inte längre behöver spara kvitton och fakturor i pappersformat – så länge de sparas i digital form. Om förslaget blir verklighet kommer det innebära stora kostnadsbesparingar för många företag.
Enligt nuvarande regler måste företag bevara räkenskapsinformation i sin originalform under drygt tre år, även om informationen överförs till digital form. Det innebär att papperskvitton, pappersfakturor och annat räkenskapsmaterial som tas emot i pappersformat måste sparas i pappersformat under denna tid. Något som innebär mycket krångel, onödig administration och kostnader för många företag.
Enligt en analys av Svenskt Näringsliv som gjordes med stöd av Srf konsulternas medlemmar kostar enbart kravet på hantering av papperskvitton landets företag 3,9 miljarder kronor per år.
Srf konsulternas redovisningsexpert Maria Albanese satt med i den utredning som redan sommaren 2021 presenterade en rad förslag som skulle förenkla arkivering av räkenskapsinformation. Därefter har väntan varit lång på att förslagen ska tas vidare.
Nu har alltså regeringen äntligen föreslagit att bokföringslagen ska ändras så att räkenskapsinformation på papper bara ska behöva bevaras till dess att informationen överförts i digital form. Därefter kan materialet kastas.
I förslaget förtydligas företagets ansvar att se till att överföringen görs på ett sådant sätt att ingen information försvinner.
– Detta innebär att företaget ansvarar såväl för den tekniska lösningen som för att det finns väl fungerande rutiner på plats. Här blir det viktigt att redovisningskonsulten hjälper företaget att sätta upp rutinerna så att överföringen görs på ett bra sätt, säger Maria Albanese.
Om lagförslaget går igenom kommer det innebära en avsevärd förenkling för många företag. Något som Maria Albanese välkomnar.
– Att tvingas spara papperskvitton och pappersfakturor har länge upplevts som krångligt, onödigt och otidsenligt av företagen. Därför är det verkligen glädjande att lagstiftningsprocessen nu äntligen går vidare. Om en uppdatering av bokföringslagen blir verklighet kommer det bespara företagen mycket tid och pengar, säger Maria Albanese.
Även systemleverantörerna Björn Lundén och Fortnox är positiva till förslaget och tror att det kommer skapa en smidigare vardag för Sveriges företag som kan lägga tid och pengar på bättre saker än arkivering av redan digitaliserade kvitton.
– Vi har länge drivit denna fråga på olika sätt. Förändringen kommer innebära att det blir enklare för våra användare att göra rätt. Den manuella arkiveringen av fysiska kvitton, som företag idag måste hantera för att uppfylla lagen, sköts utanför Fortnox. Men vi har en stark drivkraft att underlätta vardagen för Sveriges företag och skapa digitala, enkla och smarta lösningar. Bäst är det såklart när kvitton och leverantörsfakturor är digitala från början. I den utvecklingen är vi drivande, både med egna lösningar, och med samarbetspartners, säger Josef Elvby som är produktområdeschef på Fortnox.
Enligt regeringens tidsplan ska förslaget läggas fram för riksdagen för behandling före sommaren och de nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2024.
The post Snart kan företagare slippa krånglig kvittohantering appeared first on Tidningen Konsulten.
Införandet av AGI, Arbetsgivardeklaration på individnivå, är en av de största förändringar av lönehanteringen som Srf Lönsam arbetat fram tillsammans med Skatteverket. Nu föreslås att användningen av AGI utökas för att motverka fusk och kriminalitet.
Srf konsulternas remissvar är resultatet av ett mycket djupt samarbete mellan Srf Lönsam, Srf Löneexpertgrupp, Skatteverket och Försäkringskassan.
– Det är tillsammans vi förändrar branschen och vi är även eniga i vårt remissvar. Rent tekniskt är det möjligt att genomföra utredningens förslag redan nu, säger Malin Sköld, produktområdeschef Fortnox.
Delbetänkandet från 2022 års skatteförfarandeutredning har rubriken: En utvecklad arbetsgivardeklaration – åtgärder mot missbruk av välfärdssystemen (SOU 2023:47). Remisstiden gick ut 29 december 2023. Regeländringarna kan träda i kraft 1 juli 2024. Grundtanken är att fler uppgifter ska hämtas in i samband med rapportering av arbetsgivardeklaration.
Remissen som lämnats in av Srf konsulterna har föregåtts av ett antal möten mellan programvaruleverantörer, löneexperter och myndigheter under branschorganisationens paraply. Två av utredningens förslag, som Srf konsulterna samtycker till, har Skatteverket i centrum:
• Vid utlämnande av individuppgifter till en annan myndighet eller en arbetslöshetskassa ska Skatteverket också informera om uppgifterna ändrats eller rättats av uppgiftslämnaren.
• Skatteverket ska få informera den mottagande myndigheten eller arbetslöshetskassan om att Skatteverket har frångått uppgiften i ett beskattningsbeslut.
Skatteverkets Monica Gyllander, verksamhetsutvecklare, betonar vikten av samverkan för att få rätt insikter, formulera genomförbara förslag och nå lösningar som fungerar för branschen, näringslivet och samhället i stort:
– Vid större tekniska förändringar behöver vi tid för att, tillsammans med programvaruföretagen, testa olika lösningar innan en regeländring träder i kraft. Vi behöver också tid till dialog med Försäkringskassan och andra berörda myndigheter.
– Nyckeln till att nya system och ändrade system fungerar när en lagändring träder i kraft är föregående diskussioner och samarbeten av den typ Srf konsulterna arbetar för, även när det gäller den nu aktuella utredningen och remissen.
Vad gäller Försäkringskassans roll föreslår utredningen bland annat att AGI ska användas för att föra över uppgifter om föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning från arbetsgivaren, och frånvaro där detta kan bli aktuellt. Myndigheten föreslås få tillgång till fler uppgifter på individnivå. Bland annat för att kunna beräkna och kontrollera sjukpenning. Allt för att stoppa bedrägerier.
– Som syns i remissvaret ser vi verkliga möjligheter att minska konsulternas administrativa börda genom att mer information skickas med i samband med AGI-rapporteringen. Det är vi programutvecklare, löneexperterna, branschen och myndigheterna helt överens om. Vi hoppas att detta är starten på något nytt. Lönesystemen innehåller redan i dag väldigt mycket information som vi kan börja rapportera in så snart lagar och regler tillåter.
Det säger Malin Sköld som redan 2012, tillsammans med Srf konsulternas Zennie Sjölund, skrev remissen till utredningen som ledde till att kontrolluppgifter började lämnas in till Skatteverket en gång i månaden, i stället för en gång om året. Detta blev sedan till AGI.
– Utan vår goda samverkan hade AGI-lösningen aldrig blivit så bra, resonerar Malin Sköld, som i dag representerar Fortnox i Srf konsulternas samverkansgrupp Lönsam, som samlar de svenska lönesystemleverantörerna.
Lotta Sprangers är HR- och löneexpert på Simployer och ingår i Srf konsulternas lönegrupp sedan 2019. Hon jobbar med lönekunder och lönefrågor i vardagen och leder löneutbildningar. Hennes åtta kollegor i gruppen har liknande bakgrund. Från deras håll dominerade en synpunkt i arbetet med remissen:
– Det bör även fortsättningsvis finnas möjlighet att göra korrigeringar och rättelser av ingivna uppgifter hos Försäkringskassan. Annars väntar merarbete för oss, företagen och Försäkringskassan. Alla som jobbar med lön vet hur vanligt det är att exempelvis personal rapporterar in frånvaro fel och justerar i efterhand. Till exempel att man anger sjukfrånvaro fast det var vård av barn som orsakade frånvaron.
I remissen listas sex konkreta scenarier som understryker vikten av att kontrollen av de inlämnade uppgifterna inte görs för tidigt. Som utredningens förslag är skrivet kommer det inte att gå att korrigera uppgifter när de väl är inlämnade via AGI.
– Vi är överens om att det bör justeras. Det är överlag väldigt intressant och givande att ta del av insikterna från de andra. Genom denna samverkan får även vi som jobbar med lön i vardagen en chans att påverka branschen som helhet och lagstiftningen som styr vår vardag. Samtidigt får vi en insikt i, och förståelse för, hur programvaruutvecklarna och myndigheterna resonerar. Det är mycket värdefullt, avslutar Lotta Sprangers.
The post Samverkan gör AGI till vapen mot fusk appeared first on Tidningen Konsulten.
Många företagare i Sverige känner en allt större otrygghet i takt med att brottsligheten ökar. Lena Nitz som är expert på brott- och trygghetspolicy vid Svenskt Näringsliv ger tips på vad du som företagare kan göra för att upptäcka och förhindra brott.
Hälften av företagen i Sverige utsätts årligen för brott och vart tjugonde företag överväger att lägga ner sin verksamhet på grund av otrygghet. Det visar Svenskt Näringslivs rapport, ”Brottslighetens kostnader”.
Den samlade kostnaden för brottsligheten mot svenska företag uppgår till 100 miljoner kronor och i takt med den ökande brottsligheten får polisen svårt att hinna med att skydda företagen.
Näringslivet tvingas i stället själva lägga stora summor på kamerabevakning, väktare, ordningsvakter och andra former av säkerhetslösningar.
– Många företag upplever att brottslighet mot företag inte tas på allvar och att näringslivet lämnas själva att lösa det, säger Lena Nitz.
Det är därför det är så viktigt att få kunskap om vilken typ av brott som företagen utsätts för och hur det drabbar inte bara dem själva utan hela samhället.
– Vår rapport är en viktig pusselbit för att få en helhetsbild av dagens brottslighet mot svenska företag. Utan pålitlig kunskap blir brottsbekämpningen ineffektiv och beslutsfattare riskerar att underskatta problemen, säger Lena Nitz.
Rapporten visar också att oron och utsattheten för brottslighet leder till att det blir svårt för företagen att rekrytera och att investeringsviljan hämmas.
Till detta kommer oron för att utsättas för brott som påverkar viktiga beslut, exempelvis om var företaget ska etablera eller flytta sin verksamhet, om eventuell expansion är aktuell eller om det snarare handlar om att lägga ned delar av verksamheten.
– Det här är mycket allvarligt och riskerar att få allvarliga konsekvenser för samhället i längden. Företags blotta närvaro skapar ett levande samhälle. Det i sig skapar trygghet. I samma stund som brottsligheten tränger bort företagen tar kriminaliteten och otryggheten över, förklarar Lena Nitz.
Finns det då någonting företagen kan göra för att för att upptäcka eller förhindra brott? Jo, det finns det.
Här är Lena Nitz främsta tips:
Utbilda personalen
Håll dig uppdaterad om de senaste bedrägerimetoderna och informera medarbetarna. Om medarbetarna känner till vilka metoder som används är det lättare att undvika att bli lurad.
Etablera tydliga rutiner och interna kontroller
Implementera interna kontroller för att övervaka och godkänna finansiella transaktioner. Inför godkännandeprocesser för stora betalningar eller förändringar i leverantörsinformation. Se till att alla betalningar kräver minst två godkända signaturer.
Säkra företagsinformation
Använd starka lösenord och ändra dem regelbundet. Implementera tvåfaktorsautentisering för att förstärka säkerheten.
Säkerhetskopiera data
Regelbundna säkerhetskopieringar av företagskritisk information minskar risken för dataförlust vid attacker som ransomware.
Skydda företagsnätverket
Installera och uppdatera brandväggar och antivirusprogram. Använd krypterad kommunikation för känslig dataöverföring.
Uppdatera mjukvara regelbundet
Håll alla system och programvaror uppdaterade för att täppa till säkerhetshål och minska risken för intrång.
Verifiera leverantörer och kunder
Kontrollera leverantörers och kunders bakgrund och pålitlighet innan du etablerar affärsrelationer.
Var särskilt försiktig med nya eller okända parter.
Upprätta en incidenthanteringsplan
Skapa en plan för hur företaget ska agera om det drabbas av bedrägeri.
Kontakta banken så fort som möjligt och anmäl alltid till Polisen om du blivit utsatt för bedrägeri!
The post Brottsligheten mot företagare ökar – så minskar du risken att bli utsatt appeared first on Tidningen Konsulten.
Nytt år och dags att förnya träningskortet. För anställda som erbjuder sin personal ett friskvårdsbidrag finns det några saker att tänka på.
Friskvårdsbidrag är en form av personalvårdsförmån som en arbetsgivare har möjlighet att erbjuda sina anställda. Utgångspunkten är att förmåner som den anställde får från arbetsgivaren är skattepliktiga, men det finns vissa undantag då förmånerna är skattefria.
Friskvårdsbidraget kan vara skattefritt för den anställde om följande tre förutsättningar är uppfyllda:
Förmånen ska inte heller kunna bytas mot kontanter.
För att friskvårdsbidraget ska vara skattefritt för de anställa måste det erbjudas till företagets hela personal. Med hela personalen avses samtliga anställda oavsett anställningsvillkor. Det betyder att även vikarier och tillfälligt anställda ska omfattas av erbjudande av personalvårdsförmåner.
Skatteverket anser att en arbetsgivare med bibehållen skattefrihet kan välja att erbjuda alla anställda ett lika stort friskvårdsbidrag eller att proportionera friskvårdsbidraget utifrån de anställdas anställningstid eller sysselsättningsgrad. Anställda som till exempel arbetar deltid på 50 procent kan alltså erbjudas 50 procent av det fulla värdet av bidraget. Detta gäller under förutsättning att samma villkor gäller för samtliga anställda.
Sådan proportionering eller annan fördelning av bidrag kan dock inte göras utifrån kriterier som lönenivå, tjänsteställning eller arbetsort. Inte heller minskad arbetstid eller ledighet på grund av sjukskrivning eller föräldraledighet får medföra reducerat friskvårdsbidrag.
En arbetsgivare kan bara ersätta en anställds utlägg för utgifter för friskvård som den anställda betalar under anställningstiden.
Den som är delägare till ett aktiebolag och är anställd av företaget kan få friskvårdsbidrag precis som vilken anställd som helst under förutsättning att villkoren är uppfyllda.
Med mindre värde avses 5 000 kronor inklusive moms enligt Skatteverket. Högsta förvaltningsdomstolen har i ett avgörande ansett att ett friskvårdsbidrag på 6 500 kronor inklusive moms inte var av mindre värde.
Om arbetsgivaren erbjuder ett friskvårdsbidrag som överstiger ett mindre värde ska en anställd som utnyttjar ett sådant bidrag förmånsbeskattas för hela beloppet, inte bara det överskjutande beloppet. Arbetsgivaren måste då också betala sociala avgifter på hela beloppet.
En aktivitet som kostar mer än 1 000 kronor (inklusive moms) för ett enstaka tillfälle uppfyller inte kraven för att vara av enklare slag, om inte aktiviteten innehåller moment av motion och träning. En sådan aktivitet, det vill säga en aktivitet utan moment av motion och träning som kostar mer än 1 000 kronor för ett tillfälle, är en skattepliktig förmån även om det totala friskvårdsbidraget är av mindre värde.
Friskvårdsbidraget får användas till de enklare aktiviteter med inslag av motion som till exempel styrketräning, simning och dans. Men även behandlingar som är avstressande, motverkar ömhet och stelhet räknas som friskvård. Det går också att använda bidraget till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.
Tidigare hade Skatteverket en förteckning på de vanligast förekommande godkända friskvårdsaktiviteterna. Den omfattande listan är nu borttagen, eftersom det kunde tolkas som att aktiviteter som saknades på listan inte var godkända.
Det vanliga är att arbetsgivaren i efterhand ersätter den anställde med friskvårdsbidrag mot att den anställde lämnar in det personliga kvittot som styrker utgiften. Arbetsgivaren kan ersätta utlägg för årskort, klippkort eller enkelbiljetter samt för elektroniska motsvarigheter.
Vissa arbetsgivare kan ha avtal med någon form av friskvårdsportal och den anställde kan då teckna olika tjänster och “betala” med sitt friskvårdsbidrag direkt via portalen. Den anställde behöver i dessa fall inte ligga ute med pengar och inte heller lämna in kvittot.
Den som driver en enskild firma räknas inte som anställd och kan därför inte ge sig själv ett friskvårdsbidrag. Finns det anställda i företaget omfattas de dock av friskvårdsbidraget.
The post Friskvårdsbidrag 2024 – tänk på detta appeared first on Tidningen Konsulten.
Den 31 januari 2024 är sista dagen för företag som har utfört rot- och rutarbeten att begära utbetalning från Skatteverket för de arbeten som kunderna har betalat under 2023. Missa inte att ansöka om det i tid!
Hur hanteras rot- och rutavdrag vid årsskiftesbetalningar?
Fråga: Arbetet är utfört under 2023 men kunden har bara betalt en del av det fakturerade beloppet under 2023, till exempel vid delfakturering. Vad händer när betalningar görs på båda sidor om ett årsskifte?
Svar: Om företaget har utfört ett rut- eller rotarbete och kunden bara har betalat en del av det sammanlagda fakturabeloppet ska utföraren bara ansöka om utbetalning för denna del som betalning har skett för.
Det innebär att för den del av fakturan som kunden betalade år 2023 måste utföraren ansöka om utbetalning senast den 31 januari år 2024. Fakturan behöver alltså inte vara slutbetald för att man ska kunna ansöka om utbetalning, däremot måste arbetet som betalningen avser vara utfört. Om fakturan avser både material- och arbetskostnader och det vid delbetalningen inte framgår vad betalningen avser ska begäran om utbetalning proportioneras mot den slutliga fördelningen av material och arbete. När kunden betalar resterande del av fakturan under 2024 ansöker du om utbetalning för den delen. Även det beloppet ska proportioneras.
Läs fler vanliga frågor om Rot- och rutarbeten på Skatteverkets hemsida.
The post Srf konsulterna tipsar: Ansök om utbetalning för rot- och rutarbeten – senast 31 januari appeared first on Tidningen Konsulten.
Det är snart årsskifte men än finns det tid att påverka lönen för 2023. Du som är delägare i ett fåmansföretag behöver kontroller ditt löneuttag för 2023. För att du ska kunna tillgodogöra dig det så kallade lönebaserade utrymmet för dina andelar under beskattningsåret 2024 behöver du redan under 2023 ta ut en lön som uppgår till en viss nivå. Det lönebaserade utrymmet påverkar beräkningarna hur stor del av utdelningen som kan tas ut med 20 procents beskattning i inkomst av kapital.
Läs mer i artikeln Vad ska du som fåmansdelägare tänka på inför årsskiftet?
The post Srf konsulten tipsar: Dags att se över ditt löneuttag som delägare i ett fåmansföretag appeared first on Tidningen Konsulten.
Har du koll på reglerna om skydd för visselblåsare? Från och med 17 december 2023 kommer visselblåsarlagen även att omfatta mindre och medelstora företag med minst 50 anställda. Det innebär ökade krav på effektivitet, kontroll och regelefterlevnad.
Stora organisationer och offentliga arbetsgivare har haft krav på interna rapporteringskanaler för visselblåsare sedan 17 juli 2022. Nu börjar alltså detta krav gälla även mindre och medelstora organisationer.
Syftet med visselblåsarlagen är att göra det enkelt och säkert att anonymt rapportera misstänkta missförhållanden på en arbetsplats, samt att därmed förebygga och bekämpa korruption, oegentligheter och kriminalitet.
Det kan till exempel vara allvarliga risker, som kan skada individer, företaget, samhället eller miljön, såsom bokföring, intern bokföringskontroll, revision eller andra allvarliga oegentligheter som rör bolagets vitala intressen.
Genom ett visselblåsarsystem kan visselblåsare rapportera missförhållanden och oegentligheter på arbetsplatsen anonymt och utan risk för repressalier.
En visselblåsare som inte är övertygad om att en intern rapporteringskanal inom organisationen skulle garantera en opartisk och rättvis hantering, kan i stället använda en extern rapporteringskanal, eller vända sig till massmedia.
Ett väl fungerande system minskar alltså risken att oegentligheter inom företaget sprids till media, utan i stället upptäcks och kan hanteras internt.
Den funktion på företaget som mottar rapporterna ska vara oberoende och självständig, samt hanteras av en begränsad krets, antingen en enskild individ eller en grupp personer. Rollen kan jämföras med ett dataskyddsombud enligt GDPR.
Även styrelsen, chefsjuristen eller revisorn på företaget kan vara mottagare av rapporterna. Detta säkerställer att rapporter behandlas objektivt och utan påverkan från interna intressen.
Mottagarna av rapporterna vara tillräckligt kompetenta för att kunna bedöma och agera på de inkomna rapporterna på ett lämpligt sätt. Detta säkerställer en ärlig och ansvarsfull hantering av visselblåsarrapporter och främjar öppenhet och integritet inom organisationen.
Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Länsstyrelserna är exempel på myndigheter som har utsetts av regeringen att inrätta och hantera externa rapporteringskanaler. Till dessa myndigheter kan du vända dig för att rapportera om missförhållanden inom exempelvis finansiella området, eller skatteområdet.
The post Visselblåsarlagen för mindre företag – att tänka på appeared first on Tidningen Konsulten.
Nu börjar den intensiva perioden med god mat. Många av favoriterna på julbordet har ökat i pris sedan förra året enligt Statistikmyndigheten SCB. Samtidigt vill många företag bjuda sina anställda och kunder på ett julbord. Avdragsrätten för företaget är dock väldigt begränsad. Vilka regler är det egentligen som gäller?
Julbord med julfest för anställda ses normalt som intern representation och är i så fall skattefria för de anställda.
Avdragsrätten för representation för företaget är däremot mycket begränsad. När det gäller intern representation får företaget göra avdrag endast för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Med enklare förtäring avses till exempel kakor, bullar, frukt och en enklare smörgås och som inte heller får ersätta en måltid. Utöver det medges inte något avdrag alls och därför får företaget inte göra avdrag julbordet.
För kringkostnader som lokalhyra, musikunderhållning och liknande medges avdrag med högst 180 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Kostnader i samband med personalfest är avdragsgilla för max två tillfällen per år. Om anställdas familjemedlemmar är bjudna på julfesten kan företaget få göra avdrag även för dem. Under vissa förutsättningar är också kostnader för resa och övernattning (endast en natt) i samband med julfest på annan ort avdragsgilla.
Alltför påkostade julfester som kan räknas som lyxrepresentation är inte avdragsgilla för företaget och kan även komma att förmånsbeskattas hos de anställda. Hela kostnaden blir då avdragsgill för företaget som en lönekostnad, men företaget måste samtidigt betala arbetsgivaravgifter på värdet av förmånen. Det går inte att säga var gränsen för lyxbetonad representation går, utan det gäller att hålla julbordet respektive julfesten på en rimlig nivå. Med lite sunt förnuft kommer man långt.
Om ett företag bjuder sina kunder handlar det om extern representation. Även för extern representation gäller att avdrag endast medges för enklare förtäring till ett värde av högst 60 kronor exklusive moms per person och tillfälle. Avdrag för måltider vid julbord medges inte överhuvudtaget eftersom det inte är frågan om enklare förtäring. Däremot kan avdrag medges för kringkostnader med max 180 kronor exklusive moms per person.
För att det ska vara fråga om extern representation krävs att företaget bjuder kunden i samband med en affärsförhandling eller på annan affärsmässig grund. Om företaget bjuder en större grupp kunder på julbord samtidigt är det sannolikt att Skatteverket kommer att bedöma att det inte är fråga om en affärsförhandling utan att det ska ses som personlig gästfrihet och utgifter för sällskapslivet. För att det ska vara fråga om extern representation ska det var för att inleda och upprätthålla affärsförbindelser. Är det inte fråga om extern representation har företaget inte avdragsrätt för utgiften.
Reglerna om representation är desamma för en enskild näringsidkare som vill ta med sina anställda eller kunder på julbord eller jullunch. En enskild näringsidkare kan inte utöva intern representation gentemot sig själv.
För förtäring medges avdrag för moms om utgifterna har ett omedelbart samband med verksamheten. Ett julbord får anses ha ett sådant omedelbart samband med verksamheten. Nästa fråga blir hur stort avdrag för moms som man får göra. Avdraget får nämligen högst uppgå till den ingående momsen på 300 kronor per person och tillfälle. Överskjutande moms är en ej avdragsgill kostnad.
Ett julbord kostar normalt mer är 300 kronor. Dessutom kan olika momssatser tillämpas (12 procent på mat och 25 procent på vissa drycker såsom starköl). Momsavdraget får då proportioneras mellan de olika utgifterna med olika momssatser. För att slippa denna beräkning kan ett schablonavdrag om 46 kronor dras av som moms.
Anta att notan slutar på 500 kronor person och den debiterade momsen är 67 kronor. I stället för att proportionera momsen kan 46 kronor dras av i moms.
För övriga utgifter, kringkostnader, medges avdrag för skäliga utgifter. Med skäliga utgifter anses samma belopp som vid inkomstbeskattningen. Avdrag för moms medges därför med högst momsen på 180 kronor.
The post Julbordens tid är här appeared first on Tidningen Konsulten.
Multinationella koncerner med en omsättning om minst 7 miljarder kronor ska lämna en land-för-land-rapport till Skatteverket enligt DAC4. I rapporten ska uppgifter om koncernens verksamhet för varje land lämnas och uppgifter per företag. Huvudregeln är att det så kallade yttersta moderföretaget i en koncern ska lämna en land-för-land-rapport för hela koncernen i sitt hemland.
Skatteverket har nu öppnat en ny e-tjänst för att lämna underrättelse om Land-för-land rapportering. E-tjänsten ersätter blanketterna SKV 2381 och SKV 2382. I den nya e-tjänsten kan listor på alla koncernföretag lämnas och få kvittens på lämnade uppgifter. Det krävs inte ett registrerat ombud eller fullmakt från bolaget för att lämna underrättelse för dess räkning. För att kunna använda tjänsten krävs i dagsläget e-legitimation. Skatteverket planerar att utöka inloggningsmöjligheterna för att underlätta för utländska företag.
Mer information och länk till e-tjänsten hittar du på skatteverket.se>>
The post Srf konsulten tipsar: Ny e-tjänst för DAC4 appeared first on Tidningen Konsulten.