Intresset för hästar är stort i Sverige. Hästbranschen omfattar både hobby och professionella verksamheter inom många olika områden som ridsport, turridning, avel, inackorderingar och ridskolor. De senaste åren har Skatteverket arbetat med olika aktiviteter för att bidra till en sund konkurrens i hästbranschen. Här kan du läsa om slutsatsen av Skatteverkets kontroller.
Skatteverket har under flera år arbetat med olika aktiviteter för att bidra till en sund konkurrens inom hästbranschen. Olika aktiviteter har genomförts i samverkan med branschen. Skatteverket har genomför kontroller, olika vägledningsåtgärder och arbetat med attitydpåverkan. Kontrollerna har genomförts hos olika hästföretag som t.ex. hovslagare, ridskolor, stall som säljer hästar, trav. I många fall har granskningen lett till ändringar i beskattningen, närmare bestämt i 82 procent av fallen. Motsvarande siffra när man hittar på andra aktörer så brukar ändringsprocenten vara 72 procent.
Vilka var det vanligaste felen som Skatteverket upptäckte? Det vanligaste var oredovisade löner och förmån, avdrag för kostnader som inte hörde hemma i verksamheten och brister i företagets bokföring och redovisning. Även oredovisade intäkter var vanligt förekommande. Det är både medvetna och omedvetna fel som har gjorts.
Det är inte alltid att man tänker på konsekvenserna av att inte redovisa löner och förmåner. Det är till stor nackdel för den anställde, till och med olagligt, men även en nackdel ur ett konkurrenshänseende. När någon arbetar svart innebär det att några socialavgifter inte betalas in av arbetsgivaren. För den anställde innebär det bland annat att man inte får någon sjukersättning, semesterersättning och föräldrapenning. Någon pension betalas inte heller in för framtiden. Genom fusket som förekommer påverkas seriösa företag negativt och de blir utsatta för en osund konkurrens. Skatteverket hoppas att olika åtgärderna ska medföra bättre förutsättningar för företag inom hästbranschen att göra rätt och även öka viljan att göra rätt framöver.
The post Hästar under luppen appeared first on Tidningen Konsulten.
Riksdagen har nu beslutat om ytterligare förstärkta skatterättsliga regler om företagens avdrag för forskning och utveckling. Statistikmyndigheten SCB har också under året publicerat en rapport om att företagens avdrag för forskning och utveckling fortsätter att öka.
Avdraget för forskning och utveckling innebär en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling. För att få forskningsavdraget uppställs vissa krav. Avdrag medges för en person som arbetar med forskning eller utveckling. Personen ska dessutom ha arbetat med forskning eller utveckling under minst hälften och minst 15 timmar av sin faktiska arbetstid under kalendermånaden.
Forskning definieras som systematiskt och kvalificerat arbete med att ta fram ny kunskap och med utveckling avses systematiskt och kvalificerat arbete med att använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana. Forskningen eller utvecklingen ska ske i ett kommersiellt syfte. Skälet till det är att syftet med avdraget är att stimulera till ökade investeringar i forskning och utveckling inom näringslivet. Om ett forskningsprojekt bedrivs i offentlig regi, t.ex. av en region eller ett universitet, och bekostas av offentliga medel är avsikten att forskningsavdrag inte ska kunna göras inom projektet som sådant.
Ett förstärkt FoU-avdrag
Regeringen aviserade redan i budgetpropositionen i höstas att avdraget för forskning och utveckling skulle förstärkas. Förslaget har nu beslutats av riksdagen och innebär att det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna som får göras för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige höjs från 600 000 kronor till 1,5 miljoner kronor per månad. Det medför att taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling höjs i motsvarande mån.
Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas på ersättning som utges efter den 30 juni 2023.
Avdragen för forskning och utveckling har fördubblats
Statistikmyndigheten SCB har tidigare under året publicerat en rapport om att företagens avdrag för forskning och utveckling fortsätter att öka.
Sedan 2014 kan företag i Sverige göra avdrag från arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling. Reglerna har förändrats över tiden och möjligheterna till avdrag har förstärkts och utökats. I den rapport som Statistikmyndigheten SCB har tagit fram framgår att avdragen för forskning och utveckling fördubblades år 2020 jämfört med 2019. Det beror på den höjning av taket för möjligheten till avdrag för forskning och utveckling som skedde i april 2020. Även efter 2021 när reglerna ändrades ser man en ökning av avdraget. Ökningen 2021 skedde genom större avdrag till både små och stora företag.
Av rapporten framgår även att det finns företag som arbetar med forskning och utveckling som inte använder rätten till avdrag för forskning och utveckling trots att företaget arbetar med forskning. En förklaring till det kan vara att företaget ingår i en koncern och att avdragsutrymmet redan har utnyttjats inom koncernen. En annan förklaring kan vara att personalen inte uppfyller kravet på arbetstid som ska läggas ner inom forskning och utveckling. Eller att företagets verksamhet inte uppfyller kriterierna för det som definieras som forskning och utveckling.
The post Forskningsavdragen ökar appeared first on Tidningen Konsulten.
Det har varit svårt för arbetsgivare att beräkna den skattepliktiga förmånen för anställda som har fått ladda eldrivna fordon på arbetsplatsen gratis. Temporärt blir det enklare. Riksdagen har nu beslutat om ändringar i inkomstskattelagen som innebär att under perioden den 1 juli 2023 till den 30 juni 2026 kan arbetsgivare ge sina anställda en skattefri förmån av laddning av el på arbetsplatsen.
De senaste åren har försäljningen av laddbara fordon ökat markant och bidragit till en snabb elektrifiering, vilket även har minskat utsläppen under de senaste åren. Enligt budgetpropositionen för 2023 ska regeringens satsningar inom klimat- och miljöpolitiken vara inriktade på att skapa förutsättningar för individer och företag i hela landet att göra de val som krävs för att ta klimat- och miljöarbetet framåt, mot klimatmålen. Det handlar framför allt om den infrastruktur som måste finnas på plats för att elektrifiera transporterna och industrin. För att underlätta en omställning till en fossilfri fordonsflotta anser regeringen att resor till och från arbetet med laddbara fordon ska uppmuntras framför andra mindre hållbara alternativ. Som ett led i detta införs en tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen.
Inom EU går också arbetet med laddbara fordon framåt. Europaparlamentet och rådet har kommit överens om en lagstiftning som ska öka tillgången på laddningsstationer för elfordon och tankställen för vätgasdrivna fordon.
En arbetsgivare kan erbjuda de anställda att ladda el till elbilen gratis på arbetsplatsen och förmånen är numera skattefri för den anställde. Men den skattefria förmånen gäller inte bara bilar utan även lätt lastbil, motorcykel, moped eller cykel. Detta gäller oavsett om det är en egen bil eller en förmånsbil.
Laddningen ska ske vid en laddningspunkt som tillhandahålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen. Det innebär att det är arbetsgivaren som direkt ska bära ansvaret för kostnaderna för laddningen. Undantaget från förmånsbeskattning omfattar däremot inte laddning vid en publik laddstation där den anställde betalar för sin egen laddning av bilen och därefter begär ersättning från arbetsgivaren för laddningskostnaderna.
Reglerna gäller för förmåner som har tillhandahållits under perioden den 1 juli 2023 till den 30 juni 2026.
Många fåmansföretag har sin verksamhet i hemmet. Omfattar skattefriheten för laddning även verksamheter vid bostaden? Nej, förmån av laddel när arbetsplatsen där laddningen sker är belägen i den skattskyldiges bostad omfattas inte av skattefriheten. Anledningen till det är att reglerna ska uppmuntra och underlätta arbetsresor. Personer med arbetsplats i bostaden gör i normalfallet inte arbetsresor. Att låta förmån av laddel vid laddning vid bostaden vara skattefri skulle därför inte underlätta arbetsresor med eldrivna fordon. Den skattefria förmånen skulle i stället subventionera andra resor än arbetsresor mellan arbetsplats och bostad.
The post Tillfällig skattefri förmån att ladda bilen på jobbet appeared first on Tidningen Konsulten.
Nu har riksdagen beslutat om en fortsatt nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk. Den tidigare nedsättningen skulle gälla fram till och med den 30 juni, men kommer nu alltså att förlängas till den 31 december 2023.
Den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet infördes på grund av att priset på flera viktiga insatsvaror ökat kraftigt. Detta som en följd av kriget i Ukraina. Den tillfälligt utökade skattenedsättningen på diesel motiverades också av behovet av att upprätthålla och stärka svensk livsmedelsproduktion under den extraordinära situation som rådde på grund av händelserna i omvärlden. Den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk har nu förlängts till att även gälla det sista halvåret för 2023.
De nya reglerna gäller för diesel som har förbrukats under tiden den 1 juli – 31 december 2023. Under denna period medges nedsättning av koldioxidskatt med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel (för perioden 1 oktober 2022 – 30 juni 2023 är motsvarande belopp 2 292 kronor) och nedsättningen för energiskatt med 1 582 kronor per kubikmeter (för perioden 1 oktober 2022 – 30 juni 2023 är motsvarande belopp 2 111 kronor). Syftet med den tillfälliga utvidgade nedsättningen är, och har varit, att jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna i princip inte ska betala någon skatt på sin dieselanvändning i arbetsmaskiner.
Regeringen har även remitterat ett förslag inför statsbudgeten 2024 om en fortsättning av skattenedsättningen för 2024 och 2025. Förslaget innebär att för sådan förbrukning som sker under 2024 och 2025 ska återbetalning av koldioxidskatt medges med 2 242 kronor per kubikmeter och av energiskatt med 1 582 kronor per kubikmeter.
The post Fortsatt skattenedsättning på viss dieselanvändning appeared first on Tidningen Konsulten.
Att anställa sommarvikarier är inget man ska slarva med. Även om det rör sig om korta anställningar är det mycket att tänka på; särskilt eftersom det är yngre människor utan särskilt mycket arbetslivserfarenhet.
Det skiljer sig inte så mycket åt mellan att anställa en sommarvikarie mot en person för en fast anställning, i vart fall inte om man pratar om arbetsrätten och de regler som berör detta område. Många arbetsgivare tror kanske dock att det är enklare regler för extrapersonal men så är alltså inte fallet. Tvärtom är det kanske större skyldigheter för en arbetsgivare, till exempel vad gäller arbetsmiljöområdet, när det är fråga om yngre personer som anställs.
Avgörande för vilken anställningsform som ska användas är syftet med anställningen. Ska någon ersättas under sin semesterledighet ska anställningsformen vikariat användas. Handlar det däremot om en tillfällig anställning utan att personen ska ersätta någon, där någon särskild arbetsuppgift ska utföras, som till exempel lagerrensning, trädgårdsarbete, glassförsäljning med mera ska särskild visstidsanställning avtalas. Har företaget kollektivavtal kan däremot andra anställningsformer gälla. Det viktiga är att man låter arbetsuppgifterna styra vilken anställningsform som ska avtalas.
Tänk på reglerna om övergång till tillsvidareanställning för särskild visstidsanställning respektive vikariat. En särskild visstidsanställning övergår till en tillsvidareanställning när arbetstagaren har varit anställd hos arbetsgivaren i särskild visstidsanställning i sammanlagt mer än tolv månader
En anställning har följt på en annan om den tillträtts inom sex månader från den föregående anställningens slutdag.
Ett vikariat övergår till en tillsvidareanställning när en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren i vikariat i sammanlagt mer än två år under en femårsperiod.
Den som har en tidsbegränsad anställning har även rätt att få information från arbetsgivaren om alla anställningar som har betydelse för en eventuell omvandling från tidsbegränsade anställningar till tillsvidareanställning.
Enligt lag ska arbetsgivaren lämna ett skriftligt besked om de anställningsvillkor som gäller inom en månad om anställningen är tre veckor eller längre. De anställningsvillkor som ska meddelas framgår av lagen om anställningsskydd (LAS 6c §) och är i huvudsak följande:
Logga in på Mina sidor på srfkonsult.se för att hämta en mall för anställningsavtal.
Ungdomar råkar ofta ut för arbetsolyckor än äldre. Orsaken är att de inte har lika stor arbetslivserfarenhet och därför har svårt att bedöma risker och konsekvenser av risktagande. En arbetsgivare är därför skyldig att ge tydliga instruktioner och säkerhetsrutiner.
Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete ska varje arbetsgivare regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa och olycksfall i arbetet. För personer som inte har fyllt 18 år, så kallat minderåriga gäller särskilda skyddsregler. För dem är vissa arbetsuppgifter till och med förbjudna, till exempel ensamarbete eller arbete med vissa maskiner och redskap. Reglerna finns beskrivna i AFS 2012:3 som kan laddas ner från arbetsmiljöverkets hemsida.
Även korttidsanställda har oftast rätt till sjuklön, i vart fall om anställningen är minst en månad lång. Är en kortare måste den anställde ha jobbat i 14 dagar innan arbetsgivaren är skyldig att betala sjuklön när den anställde är frånvarande på grund av sjukdom. Blir personen sjuk innan dess får hen istället anmäla detta till Försäkringskassan och begära sjukpenning därifrån.
Alla anställningar oavsett hur korta de är ger rätt till semesterförmåner, i form av semesterlön och semesterledighet. För anställningar som är högst tre månader kan arbetsgivaren välja att betala ut semesterersättning med lägst 12% på lönen vid varje löneutbetalning. Det är däremot inte tillåtet att ”baka in” semesterersättningen i den avtalade lönen. Har man till exempel kommit överens om 150 kr i timmen inklusive semesterersättning får denna delas upp på dels ren timlön (150/1,12), dels semesterersättning. Om arbetsgivaren tänker betala all semesterersättning i samband med att den anställde slutar ska semesterersättningen normalt betalas ut senast en månad efter sista anställningsdagen.
När det gäller semesterledigheten kan den avtalas bort i fråga om anställningar som inte är avtalade att pågå längre tid än tre månader.
För skolungdom och studerande med tillfällig anställning under skollov och annan ledighet behöver arbetsgivare i vissa fall inte göra skatteavdrag. Detta gäller om arbetstagaren är bosatt i Sverige hela året och man på goda grunder kan anta att den sammanlagda inkomsten under 2023 kommer att bli mindre än 22 208 kr. Det finns ett särskilt intyg som kan laddas ner från Skatteverket som ungdomen kan fylla i och lämna till arbetsgivaren. Det behöver alltså inte lämnas till Skatteverket. Läs mer på Skatteverkets hemsida om Jämkning för skolungdom och studerande.
För ungdomar eller personer utan större arbetslivserfarenhet kanske inte självklara saker som att passa arbetstider eller att sjukanmäla sig till arbetsgivaren är givna. Det är därför viktigt att arbetsgivaren har en bra introduktion och informerar om vad som gäller på företaget. Att ha en personalhandbok är det bästa; då kompletteras den muntliga introduktionen med en skriftlig information som alltid är tillgänglig.
The post Viktiga råd vid anställning av sommarvikarier appeared first on Tidningen Konsulten.
Arbetsgivaravgifter, jobbskatteavdrag, energiskatt, bränsleskatt. De är några av de områden som regeringen nu aviserar och remitterar förslag om inför höstbudgeten.
När vårändringsbudgeten presenterades var det skralt med förslag inom skatteområdet. Samtidigt aviserade finansministern att förslag på skatteområdet skulle komma. Inom ramen för Tidöavtalet vill regeringen främja att fler nya företag bidrar till jobb, tillväxt och välstånd. I Tidöavtalet finns flera förslag inom skatteområdet som regeringen planerar för och är angelägen om att de kan förberedas genom remittering inför budgetpropositionen för 2024. Det beror på det ekonomiska läget och de överläggningar som förs i det slutliga arbetet med höstbudgeten.
Regeringen och samarbetspartiet vill att såväl bolagsskatter som kapitalskatter ska vara konkurrenskraftiga, och det öppnades upp för förändringar i 3:12-regelverket. Just reglerna kring fåmansföretag var inte det som lyftes när finansministern aviserade de förslag som kan komma att behandlas i höstbudgeten.
Ett av de förslag som nu är ute på remiss handlar om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension. Detta ska ske genom förstärkt jobbskatteavdrag på olika sätt och sänkt skatt för pensionärer. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga- och medelhöga inkomster. Åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för denna grupp höjs från 65 till 66 år. Jobbskatteavdraget föreslås även förstärkas ytterligare för personer som vid årets ingång har fyllt 69 år.
Arbetsgivaravgiften föreslås höjas för de yngsta genom att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år slopas fr.o.m. den 1 januari 2024. Anledningen enligt promemorian är att det ”Därtill är det centralt att skattereglerna också utformas så att de ger förutsättningar för en hög varaktig sysselsättning och goda villkor för företagande. Eftersom utrymmet i de offentliga finanserna är begränsat är det nödvändigt att prioritera de mest effektiva åtgärderna”.
Regeringen remitterar även ett förslag om att den årliga indexeringen av skatt på drivmedel och den årliga indexeringen av energiskatten på el pausas under 2024 och 2025. Dessutom föreslås den tillfälligt utökade skattenedsättningen på s.k. jordbruksdiesel gälla även under 2024 och 2025.
Vid uthyrning av privatbostadsfastigheter, privatbostäder och hyreslägenheter föreslås bland annat att schablonavdraget höjs till 50 000 kronor från nuvarande gräns på 40 000 kronor. Beloppsgränser för beskattning av kapitalvinst vid överföring av mark eller andel i samfällighet och uppdelning i lotter genom klyvning föreslås höjas från 5 000 kronor till 42 000 kronor. Omkostnadsbeloppet vid allframtidsupplåtelser och beloppsgränsen för beskattning av inkomst från samfällighet föreslås även höjas från 600 kronor till 1 500 kronor. Detta förslag om höjt schablonavdrag vid uthyrning av bostäder och förenklad beskattning av vissa fastighetsrelaterade inkomster har sänts ut på remiss.
Regeringen vill att det ska finnas goda incitament för företagen att investera i forskning. Experter, forskare och nyckelpersoner kan idag få skattelättnad under de fem första åren av den tidsbegränsade vistelsen i Sverige. För att göra de svenska expertskattereglerna mer konkurrenskraftiga remitteras förslag om att tidsgränsen för skattelättnaden utvidgas till sju år.
Dessutom lämnas ett annat förslag om FoU-avdraget. Förslaget är av tekniska natur och innebär att avdraget vid beräkning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften ska göras mot summan av dessa avgifter. Idag görs avdraget separat mot varje del. Två andra förslag på remiss är förslag om justerad skatt på naturgrus och avfall samt höjd jämförelseränta för ränteförmån.
I samband med presentationen av vårändringsbudgeten meddelade regeringen att man under våren kommer att remittera ett förslag om sänkt skatt på plastpåsar eller ett borttagande av skatten. Det förslaget är nu på remiss och skatten för de vanliga plastpåsarna föreslås sänkas från tre kronor till 50 öre från och med den 1 januari 2024.
The post Skatteförslag på väg ut på remiss appeared first on Tidningen Konsulten.
Nu har de svenska reglerna om elstöd till företag beslutats av regeringen. Precis som utlovat kommer företag i elområde 4 att få ersättning med 79 öre per kilowattimme och företag i elområde 3 med 50 öre per kilowattimme. Stödet avser förbrukning under referensperioden oktober 2021–september 2022. Från och med den 30 maj 2023 kan företag ansöka om elstödet hos Skatteverket. Sista dagen att ansöka är den 25 september.
En förutsättning för att få elstödet för företag är att man ansöker hos Skatteverket. Ansökan kan lämnas under perioden 30 maj till och med den 25 september 2023. Beslutet om stöd måste fattas av Skatteverket senast den 31 december 2023. Utbetalningen av stödet kommer att göras på företagets skattekonto.
Utöver ansökan måste en rad villkor vara uppfyllda. Stödet kan lämnas till juridiska personer och enskilda näringsidkare. Dessa fyra grundläggande villkor måste vara uppfyllda enligt förordningen.
En näringsidkare som upphört att bedriva näringsverksamhet efter den 17 november 2022 har rätt till elstöd under förutsättning att villkoren 1–4 är uppfyllda.
För att ett stödberättigat företag ska kunna få elstöd behöver det vara godkänt för F-skatt alternativt uppfylla samma krav som för F-skatt om godkännande inte finns. Det får inte heller finnas skatte- eller avgiftsskulder eller andra allmänna mål som har överlämnats till Kronofogden för indrivning. Stöd får inte heller lämnas till företaget som är i likvidation eller försatt i konkurs.
Företag och organisationer med fastprisavtal för sin hela elförbrukning som började gälla före den 24 februari 2022 och som fortfarande gällde med samma fasta pris den 24 februari 2023 inte kommer vara stödberättigade.
Elstödet lämnas för framtida elkostnader. Av praktiska skäl ska stödet beräknas utifrån en historisk förbrukning av el. Elstödets storlek beräknas utifrån den mängd el som tagits ut för förbrukning under referensperioden oktober 2021–september 2022. Företag och organisationer i elområde 4 får 79 öre per förbrukad kilowattimme. Företag och organisationer i elområde 3 får 50 öre per förbrukad kilowattimme. Stödet betalas ut med maximalt kan få 20 miljoner kronor per organisation och företag.
Vill du att någon annan ska kunna lämna in ansökan om elstöd för ditt företag? Då behöver du komplettera behörigheterna för deklarationsombudet. Den nya ombudsbehörigheten ”Elstöd företag ombud” finns nu i e-tjänsten Ombud och behörigheter.
The post Ett steg närmare elstödet appeared first on Tidningen Konsulten.
Sugen på att stanna kvar och jobba utomlands några månader efter semestern i sommar? Är du byråledare och vill erbjuda distansarbete även utomlands för vara en mer attraktiv arbetsgivare? – Varken lagstiftning eller praxis har hunnit med när det gäller regleringen av distansarbete. Det finns ett antal saker man verkligen måste ha koll på för att det ska bli bra för båda parter, konstaterar Mia Fransson, jurist vid Almega.
Mia Fransson är ansvarig för internationella arbetsrättsfrågor vid arbetsgivarorganisationen som samlar 11 500 medlemsföretag i ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Hon hjälper medlemsföretagen inför och under domstolsförhandlingar samt svarar löpande på deras frågor. Oavsett ingång brukar hennes svar börja med en serie motfrågor som klargör förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren som ska vistas utomlands: Var? Hur länge? Vilka regler gäller där för arbete, försäkringar, sjukvård och skatt?
– Sedan pandemin startade 2020 har vi märkt ett ökat intresse för att distansarbeta utomlands, det som också kallas för workation. För många yrken är det ju, i alla fall i teorin, möjligt att jobba var som helst så länge man har sin laptop och en stabil uppkoppling. Men i praktiken är det långt ifrån så enkelt.
Tidigare jobbade personer utomlands för att arbetsgivaren behövde den kompetensen på plats, exempelvis för att stötta upp ett dotterbolag eller för att etablera sig på en ny marknad. Alternativt tog man anställning hos en utländsk arbetsgivare.
– Då behövde man vara på den platsen för att kunna göra sitt jobb. Så är det inte med distansarbete utomlands. Det finns då inget syfte för arbetsgivaren med att arbetet utförs utomlands. Den enskilda individen är utomlands för att den vill det och arbetsgivare tillåter det. Det påverkar parterna arbetsrättsligt, försäkringsrättsligt och skatterättsligt på ett sätt man måste ha kontroll på, konstaterar Mia Fransson.
Eftersom det inte ens inom EU finns gemensamma regler för vad som gäller workation för medarbetare är Mia Franssons råd att man går mycket grundligt till väga och tar reda på vad som gäller i Italien, Spanien, Thailand, Australien eller var man nu vill jobba ifrån i stället för från det ordinarie tjänstestället.
– Frankrike har till exempel en lagstiftning som säger att arbetsgivaren inte får ta kontakt efter arbetstid och att man inte får ta sin lunchrast framför datorn. Där, och i Italien, måste man också registrera in sig i deras försäkringssystem även om man ”bara” jobbar där några månader, om man inte har ett A1-intyg som visar att man ligger kvar i svensk socialförsäkring.
– I Tyskland finns det risk att företaget, enligt deras bokföringslag, måste anses ha ett fast driftställe där, om den som arbetar på distans har rätt att teckna avtal och sitter i företagets ledningsgrupp eller står för majoriteten av omsättningen för företaget, säger Mia Fransson och understryker:
– Men det självklara är ju rätt arbets- och uppehållstillstånd. Plus A1-intyget från Försäkringskassan som visar att man har en socialförsäkring från sitt hemland.
För arbetsgivaren är det viktigt att komma ihåg att arbetsgivaransvaret följer med utomlands. Det gäller också kraven på rätt arbetsmiljö. Det som dock inte följer med är kollektivavtalen, som enbart gäller vid arbete i Sverige. Däremot gäller vissa delar av kollektivavtalens försäkringar även vid arbete i utlandet. Exempelvis gäller pension, sjukförsäkring eller arbetsskador.
– Grundtipset är att man gör tilläggsavtal som anger hur länge arbetstagaren ska vara borta, vad hen ska arbeta med, när hen ska arbeta på dygnet, var arbetsplatsen finns och annat som återfinns i kollektivavtalen, säger Mia Fransson.
– Men sedan kompliceras saken ytterligare om den anställde stannar borta en längre tid och då kan bedömas få en allt starkare anknytning till landet hen jobbar i. Enkelt uttryckt kan det landets lagar då, enligt Romförordningen, få företräde framför svenska lagar och regler, om det landets lagar gynnar den svagare parten, alltså arbetstagaren. Exempelvis gäller detta vad som kan vara grunden för en uppsägning.
The post Distansjobba utomlands i sommar? Tänk på detta först appeared first on Tidningen Konsulten.
Det finns mycket att tänka på för de som planerar personalens semesterledighet. Likaså för dem som ska räkna ut vilken semesterlön som ska betalas ut under ledigheten. Här följer några av de viktigaste reglerna.
Semesterlagen innehåller flera tvingande regler om semesterledighet. En anställd måste till exempel ta ut minst 20 semesterdagar i ledighet under året. Detta under förutsättning att de är intjänade och betalda dagar. En nyanställd som enbart har obetalda dagar kan alltså inte tvingas ta ut semesterledighet.
Semesterlagen har också flera regler som är dispositiva. Det innebär i vissa fall att arbetsgivaren kan avtala med den anställde om vissa semesterregler, i andra fall att det krävs kollektivavtal på central nivå för att ha avvikande regler jämfört med lagen; det sistnämnda gäller till exempel i fråga om uträkning av den anställdes semesterlön.
Inför det som kallas huvudsemesterperioden, det vill säga juni till augusti, måste arbetsgivaren planera i god tid. För företag som är bundna av kollektivavtal gäller skyldighet att förhandla med den eller de fackliga organisationer med vilka man har kollektivavtal med, hur sommarsemestern ska läggas ut. Även om det formellt heter förhandling är det verksamhetens inriktning och arbetsgivaren som har sista ordet om semesterledigheten. Även företag utan kollektivavtal men där de anställda är medlemmar i någon fackförening ska förhandling göras. I det fallet kan flera olika fackföreningar behöva kallas till förhandlingen.
Om företagets inte omfattas av kollektivavtal eller om det inte finns några med facklig tillhörighet behöver inte arbetsgivaren förhandla med de anställda om ledighetens förläggning. Vanligt är dock att någon form av samråd sker. Rent praktiskt kanske arbetsgivaren låter en semesterlista cirkulera där de anställda noterar sina ledighetsönskemål. Om arbetsgivaren behöver ändra på någon eller några anställdas önskade semesterledighet och man inte blir överens om denna bestämmer arbetsgivaren när semestern ska tas ut, dock måste detta meddelas den anställde senast två månader innan semesterns början.
I normalfallet har de anställda enligt lag rätt till fyra veckors sammanhängande semesterledighet under sommarperioden juni–augusti. Om särskilda skäl finns kan arbetsgivaren även utan stöd i kollektivavtal förlägga huvudsemestern på annan tid. Särskilda skäl kan vara att företagets verksamhet har sin högsäsong under sommaren eller att det inte går att rekrytera semestervikarier under denna tid.
Det förekommer att någon anställd inte vill vara semesterledig. Det kan till exempel bero på att man inte har någon att vara tillsammans med under semestern. Det finns ingen skyldighet att ta ut semester under sommaren. Den kan förläggas under annan tid eller delas upp om det är den anställdes önskemål och om det passar verksamheten och arbetsgivaren godkänner det. Däremot måste sammanlagt minst 20 semesterdagar tas ut i ledighet under året, under förutsättning att så många dagar är intjänade och betalda.
I många fall vill företaget stänga verksamheten ett antal veckor under sommaren. Det innebär att de anställda tvingas ta ut sin semester under denna tid. Man kan dock inte tvinga någon som inte har tjänat in betalda dagar så att det räcker till semesterstängningen.
Man kan aldrig tvinga någon att ta ut 25 dagar i semesterledighet under året eftersom den anställde har rätt att spara den femte semesterveckan eller de betalda dagar som överstiger 20.
Oavsett hur arbetstiden är förlagd ska 25 semesterdagar motsvara fem veckors semester. Det innebär att om en anställd inte arbetar alla dagar i veckan och tar ut semester ska semesterdagar räknas av för de fridagar som infaller under semesterperioden. I många kollektivavtal räknas semesterdagarna för deltidsanställda om till så kallade nettosemesterdagar. De motsvarar då det antal arbetsdagar som den anställde kan vara semesterledig. Uträkningen sker genom att dividera antalet arbetsdagar i snitt per vecka med fem och sedan multiplicera detta tal med det antal bruttosemesterdagar som den anställde har. Exempel: Elisa är ledig på fredagar. Hennes nettosemesterdagar blir 20 (4/5×25).
För nyanställda, i företag som följer semesterlagens åtskilda intjänande- och semesterår, kan arbetsgivaren bevilja så kallad förskottssemester. Det är arbetsgivaren som i så fall bestämmer hur många dagar som ska beviljas. Det kan vara så många dagar så att den nyanställde tillsammans med eventuellt intjänade betalda dagar får så många betalda dagar så att det är lika med semesterrätten eller företagets huvudsemester.
Exempel: Egon började den 1 januari 2023. Till semesteråret som börjar den 1 april 2023 har han tjänat in 7 betalda dagar. Arbetsgivaren kan välja att antingen bevilja 13 dagar i förskott så att det räcker till huvudsemestern eller så kan han bevilja 18 dagar så att Egon kan ta ut fem veckors betald semester under semesteråret.
En nyanställd som inte har fullt antal betalda semesterdagar har alltid rätt att ta semester i lika många dagar som sin semesterrätt, till exempel 25 dagar. De dagar som inte är intjänade och betalda eller dagar i förskott är då obetalda semesterdagar. För en månadsavlönad innebär det ett löneavdrag för varje obetald semesterdag på vanligen 4,6% av månadslönen eller 1/21-del av månadslönen. Obetald semester är dock semesterlönegrundande så frånvaron reducerar inte nästa semesterårs betalda semester.
Om en anställd blir sjuk eller behöver vårda sjukt barn under semesterledigheten har hen rätt att avstå från att ta ut semesterdagar. Detta måste meddelas arbetsgivaren senast första dagen efter semesterledighetens slut. Arbetsgivaren kan dock bestämma att sjukanmälan eller anmälan om vård av barn ska göras samma dag på samma sätt som vid arbete. Arbetsgivaren måste i så fall ha meddelat de anställda innan de har påbörjat sin ledighet om att byte av semester mot till exempel sjukfrånvaro eller VAB ska göras samma dag på samma sätt som vid arbete.
Arbetsgivaren har däremot inte rätt att avbryta den anställdes semester. Ett önskemål om detta kan gälla personer som har någon specialkompetens eller funktion i företaget. Arbetsgivaren bör i förväg avtala med dessa personer om möjligheten att kalla in dem under en pågående semesterledighet. Detta är dock något som ska göras restriktivt. Det finns inte bestämt vilken ersättning som ska ges i sådana fall. Någon semesterdag får inte avräknas, vare sig det har varit ett avbrott i semestern en hel dag eller del av dag. Anledningen är att semesterdagar alltid är hela dagar och inte kan avse ledighet del av dag.
Om semesterledigheten avser betalda semesterdagar ska semesterlönen för dessa dagar betalas ut i anslutning till ledigheten. Tillämpas den så kallade sammalöneregeln får den anställde sin vanliga månadslön under semestern samt ett semestertillägg. Tillägget ska även det betalas ut i samband med ledigheten men kan betalas ut för alla betalda semesterdagar i till exempel juni månad, även om semestern tas ut vid ett senare tillfälle.
För personer med rörlig lön, exempelvis timlön, gäller procentregeln vid uträkning av semesterlönen. Enligt lag ska semesterlönen vara minst 12 % på bruttolönen under intjänandeåret. Procentregeln ska även tillämpas om en månadsavlönad har ändrat sin sysselsättningsgrad mellan intjänandet och semestertillfället. Detta gäller företag som inte omfattas av kollektivavtal För de arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal gäller andra regler; normalt räknas månadslönen om för de dagar som är intjänade efter en annan sysselsättningsgrad.
I vissa kollektivavtal finns regler om minsta semesterlön per dag. Detta garantibelopp ska räknas om i förhållande till den anställdes sysselsättningsgrad.
Om en anställd vill ta ut sparade semesterdagar i anslutning till semesterledigheten ska arbetsgivaren meddelas detta i samband med att årets semesterledighet bestäms. Om minst fem sparade semesterdagar ska tas ut har den anställde rätt att få dem och hela semesterledigheten för semesteråret i en följd.
För personer som är anställda för en period om högst tre månader, till exempel semestervikarier, kan man avtala bort rätten till semesterledighet. Man kan dock aldrig avtala bort rätten till semesterlön. Semesterlönen kan för korttidsanställda betalas ut löpande vid varje löneutbetalning. Den måste dock särredovisas och får inte ingå i den överenskomna lönen.
För personer som anställs för att ersätta anställda som går på semesterledighet ska anställningsformen vikariat användas. Denna anställningsform får inte avtalas för en längre period än sammanlagt 24 månader under en femårsperiod. Anställningsformen ”särskild visstidsanställning” får inte avtalas om anställningen avser att ersätta någon under dennes frånvaro. Tänk på att kollektivavtal kan ha andra regler för tidsbegränsade anställningar.
The post Viktigaste reglerna för anställdas semesterledighet appeared first on Tidningen Konsulten.
… att begära avdrag för resor till och från arbetet i årets deklaration! Eller kanske upptäckte du att du missade ett avdrag som du har rätt till i föregående års deklaration? Ingen fara, i den här artikeln går vi igenom vad du ska göra för att rätta din deklaration eller tidigare års deklarationer.
Det du behöver göra om du har glömt att redovisa något, det kan både vara ett avdrag eller en inkomst, är att rätta den inlämnade deklarationen. Det gör du genom att begära en omprövning av beslutet om skatt. En omprövning innebär att Skatteverket bedömer frågan en gång till och fattar ett nytt beslut.
När du vill begära en omprövning av ett beslut skriver du vad du vill ska ändras och varför. Ibland kan det vara lättare att lämna en ny deklaration och lämna de korrekta uppgifterna. Du kan, om det behövs, bifoga kopia på de handlingar som visar ditt avdrag eller liknande. Du behöver ange vilket beskattningsår som din begäran avser. Du kan antingen skriva brevet själv eller använda en blankett från Skatteverket. Om du använder blanketten är du säker på att du får med alla uppgifter som du behöver. Din begäran lämnar du till Skatteverket.
Hur långt tillbaka i tiden kan du begära omprövning? En begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut. Det innebär att du under 2023 kan begära omprövning av den slutliga skatten för de sex tidigare beskattningsåren, dvs. för åren 2017 till 2022.
Då kan du som ett första steg begära omprövning av beslutet och du behöver då lämna in en begäran om omprövning precis som har beskrivits ovan.
Som en sista utväg är det också möjligt att överklaga ett beslut från Skatteverket. Ärendet kommer då att avgöras av förvaltningsdomstolen. Men först ska Skatteverket besluta en extra gång innan ärendet lämnas till domstolen. Du skriver ett överklagande och talar om vad du anser vara fel och varför. Du måste ange vilket beslut du överklagar och vilket beskattningsår som det handlar om. Du kan skriva ett eget brev eller använda en blankett för överklagande. Använder du blanketten är du säker på att du får med alla uppgifter. Överklagandet lämnar du till Skatteverket men som mottagare ska du skriva förvaltningsrätten. Skatteverket kommer efter sitt beslut att lämna över ärendet till domstolen.
Tidsbegränsningen för när ett överklagande senast måste vara inne är densamma som vid begäran om omprövning. Du behöver inte betala något för ett överklagande, oavsett och du vinner eller förlorar. Har du betalat ett ombud för att hjälpa dig kan du få ersättning från staten om du får rätt eller delvis rätt.
The post Oj, jag glömde… appeared first on Tidningen Konsulten.